Oz-böckerna – en fantasifull resa i en utopisk värld

Oz-böckerna är en serie på 14 fantasyböcker för barn skrivna av den amerikanske författaren Frank L. Baum mellan åren 1900 och 1920. Böckerna är mycket underhållande, och särskilt imponerande är deras fantasifulla originalitet – de flesta varelser och karaktärer är skapade från grunden av Baum själv istället för att vara hämtade och anpassade från annan mytologi. Dessutom håller böckerna trots sitt stora antal en förvånansvärt jämn och hög kvalité. Tyvärr kan detsamma dock inte riktigt sägas om den mängd Oz-böcker som publicerats efter Baums bortgång…  Och trots att böckerna har barn som sin främsta målgrupp, så är de med sin fantasifullhet också väldigt roliga och underhållande för en vuxen publik. Dessutom är de även väldigt fascinerande och nästan lite djupa och rörande ibland med sin bild av vad som tycks vara ett socialistisk utopiskt drömsamhälle – vilket är särskilt imponerande som det kommer från en amerikansk författare!

Här är några av böckerna i serien som dramatiserade ljudböcker på Librivox ifall du är intresserad av att lyssna:

Trollkarlen från Oz (The Wonderful Wizard of Oz) är förstås den mest kända boken i serien, inte minst tack vare den omåttligt populära musikalen från 1930-talet. Den handlar om Kansasflickan Dorothy som i en orkan blir ivägblåst till sagolandet Oz. Där möter hon Fågelskrämman, Plåtmannen och det Fega Lejonet, och tillsammans ger de sig ut för att få sina önskningar uppfyllda av den mystiske Trollkarlen från Oz. Och även om den gamla musikalfilmen följer bokens handling väldigt troget, så känns de båda till sin karaktär och stämning ändå väldigt olika – boken har ofta en något mörkare och mindre sentimental ton, men även mycket humor.

Ozma från Oz (Ozma of Oz) är egentligen den tredje boken i serien – men den andra med Dorothy i huvudrollen. Här återvänder hon till Oz tillsammans, nu tillsammans med hönan Billina, och tillsammans med prinsessan Ozma och många gamla och nya vänner måste hon rädda kungafamiljen från landet Ev ur klorna på den elake Nomkungen. Det är framförallt på denna bok som filmen Return to Oz från 1985 är baserad – en film som avviker mer från handlingen, men som stämningsmässigt är mer trogen sitt orginal, än Trollkarlen från Oz-filmen.

Fågelskrämman från Oz (The Scarecrow of Oz) är den nionde boken i serien och följer flickan Trot och den gamla sjömannen Cap’n Bill på deras äventyr i Jinxland, ett grannland till Oz. Där måste de tillsammans med Fågelskrämman från de tidigare Oz-böckerna försöka hjälpa prinsessan Gloria och hennes käraste Pon från klorna på den elake Kung Krewl och häxan Blinkie.

Även övriga böcker i serien är förstås väl värda att läsa eller lyssna på!

Annonser

Sveriges groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur

Flyttfågeltiden är här! Det är alltid lite vemodigt. Men samtidigt väldigt vackert förstås, och det är något väldigt poetiskt över höstens ankomst med lövens gulnande och fåglarnas flykt.

Och för att hålla koll de alla olika fågelarterna och deras olika namn nu under hösten, kan du gärna använda denna checklista jag gjort över samtliga regelbundna svenska fågelarter, samt även Sveriges däggdjur, kräldjur och groddjur – med deras namn på svenska, engelska och latin!

 

GRODDJUR – AMPHIBIANS – AMPHIBIA

Stjärtgroddjur – Salamanders – Urodela

Salamandrar – True salamanders – Salamandridae
Mindre vattensalamander – Smooth newt – Lissotriton vulgaris
Större vattensalamander – Northern crested newt – Triturus cristatus

Stjärtlösa groddjur – Frogs and toads – Anura

Klockgrodor – Fire-bellied toads – Bombinatoridae
Klockgroda – European fire-bellied toad – Bombina bombina

Lökgrodor – Spadefoot toads – Pelobatidae
Lökgroda – European common spadefoot – Pelobates fuscus

Lövgrodor – Tree frogs – Hylidae
Lövgroda – European tree frog – Hyla arborea

Äkta paddor – True toads – Bufonidae
Strandpadda – Natterjack toad – Epidalea calamita
Vanlig padda – Common toad – Bufo bufo
Grönfläckig padda – European green toad – Bufotes viridis

Äkta grodor – True frogs – Ranidae
Vanlig groda – Common frog – Rana temporaria
Åkergroda – Moor frog – Rana arvalis
Långbensgroda – Agile frog – Rana dalmatina
Gölgroda – Pool frog – Pelophylax lessonae
Ätlig groda – Edible frog – Pelophylax esculenta

KRÄLDJUR – REPTILES – REPTILIA

Fjällbärande kräldjur – Scaled reptiles – Squamata

Egentliga ödlor – True lizards – Lacertidae
Skogsödla – Viviparous lizard – Zootoca vivipara
Sandödla – Sand lizard – Lacerta agilis

Kopparödlor – Slow worms – Anguidae
Kopparödla – Slow worm – Anguis fragilis

 

Snokar – Colubrids – Colubridae
Vattensnok – Grass snake – Natrix natrix
Hasselsnok – Smooth snake – Coronella austriaca

Huggormar – Vipers – Viperidae
Huggorm – Northern viper – Vipera berus

FÅGLAR – BIRDS – AVES

Andfåglar – Anseriforms – Anseriformes

Egentliga andfåglar – Waterfowl – Anatidae
Knölsvan – Mute swan – Cygnus olor
Sångsvan – Whooper swan – Cygnus cygnus
Fjällgås – Lesser white-fronted goose – Anser erytrhopus
Sädgås – Taiga bean goose – Anser fabalis
Grågås – Greylag goose – Anser anser
Kanadagås – Canada goose – Branta canadensis
Vitkindad gås – White-cheeked goose – Branta leucopsis
Gravand – Common shelduck – Tadorna tadorna
Bläsand – Eurasian wigeon – Anas penelope
Gräsand – Mallard – Anas platyrhynchos
Snatterand – Gadwall – Anas strepera
Kricka – Eurasian teal – Anas crecca
Årta – Garganey – Anas querquedula
Stjärtand – Northern pintail – Anas acuta
Skedand – Northern shoveler – Anas clypeata
Brunand – Common pochard – Aythya ferina
Vigg – Tufted duck – Aythya fuligula
Bergand – Greater scaup – Aythya marila
Ejder – Common eider – Somateria molissima
Sjöorre – Common scoter – Melanitta nigra
Svärta – Velvet scoter – Melanitta fusca
Alfågel – Long-tailed duck – Clangula hyemalis
Knipa – Common goldeneye – Bucephala clangula
Salskrake – Smew – Mergellus albellus
Småskrake – Red-breasted merganser – Mergus serrator
Storskrake – Common merganser – Mergus merganser

Hönsfåglar – Galliforms – Galliforms

Fasanfåglar – Pheasants and grouses – Phasianidae
Fjällripa – Rock ptarmigan – Lagopus muta
Dalripa – Willow ptarmigan – Lagopus lagopus
Orre – Black grouse – Tetrao tetrix
Tjäder – Western capercaillie – Tetrao urogallus
Järpe – Hazel grouse – Tetrastes bonasia
Vaktel – Common quail – Coturnix coturnix
Rapphöna – Grey partridge – Perdix perdix
Fasan – Common pheasant – Phasianus colchicus

Doppingar – Grebes – Podicipediformes

Doppingar – Grebes – Podicipedidae
Smådopping – Little grebe – Tachybaptus ruficollis
Gråhakedopping – Red-necked grebe – Podiceps grisegena
Skäggdopping – Great crested grebe – Podiceps cristatus
Svarthakedopping – Horned grebe – Podiceps auratus
Svarthalsad dopping – Black-necked grebe – Podiceps nigricollis

Duvfåglar – Doves and pigeons – Columbiformes

Duvor – Doves and pigeons – Columbidae
Ringduva – Common wood pigeon – Columba palumbus
Skogsduva – Stock dove – Columba oenas
Turkduva – Eurasian collared dove – Streptopelia decaocto

Skärrfåglar – Nightjars and swifts – Caprimulgiformes

Nattskärror – nightjars – Caprimulgidae
Nattskärra – European nightjar – Caprimulgus europaeus

Seglarfåglar – Swifts – Apodidae
Tornseglare – Common swift – Apus apus

Gökfåglar – Cuckoos – Cuculiformes

Gökar – Cuckoos – Cuculidae
Gök – Common cuckoo – Cuculus canorus

Tranfåglar – Cranes and rails – Gruiformes

Tranor – Cranes – Gruidae
Trana – Eurasian crane – Grus grus

Rallfåglar – Rails – Rallidae
Vattenrall – Water rail – Rallus aquaticus
Kornknarr – Corn crake – Crex crex
Småfläckig sumphöna – Spotted crake – Porzana porzana
Rörhöna – Common moorhen – Gallinula chloropus
Sothöna – Eurasian coot – Fulica atra

Vadarfåglar – Shorebirds – Charadriiformes

Snäppor – Waders – Scolopacidae
Rödspov – Black-tailed godwit – Limosa limosa
Myrspov – Bar-tailed godwit – Limosa lapponica
Småspov – Whimbrel – Numenius phaeopus
Storspov – Eurasian curlew – Numenius arquata
Drillsnäppa – Common sandpiper – Actitis hypoleucos
Skogssnäppa – Green sandpiper – Tringa ochropus
Svartsnäppa – Spotted redshank – Tringa erythropus
Gluttsnäppa – Common greenshank – Tringa nebularia
Rödbena – Common redshank – Tringa totanus
Grönbena – Wood sandpiper – Tringa glareola
Roskarl – Ruddy turnstone – Arenaria interpres
Morkulla – Eurasian woodcock – Scolopax rusticola
Dubbelbeckasin – Great snipe – Gallinago media
Enkelbeckasin – Common snipe – Gallinago gallinago
Dvärgbeckasin – Jack snipe – Lymnocryptes minimus
Mosnäppa – Temminck’s stint – Calidris temminckii
Skärsnäppa – Purple sandpiper – Calidris maritima
Kärrsnäppa – Dunlin – Calidris alpina
Myrsnäppa – Broad-billed sandpiper – Limicola falcinellus
Brushane – Ruff – Philomachus pugnax

Måsfåglar – Gulls – Laridae
Fiskmås – Common gull – Larus canus
Gråtrut – European herring gull – Larus argentatus
Silltrut – Lesser black-backed gull – Larus fuscus
Havstrut – Great black-backed gull – Larus marinus
Skrattmås – Black-headed gull – Croicocephalus ridibundus
Dvärgmås – Little gull – Hydrocoleus minutus
Tretåig mås – Black-legged kittiwake – Rissa tridactyla

Tärnor – Terns – Sternidae
Småtärna – Little tern – Sternula albifrons
Skräntärna – Caspian tern – Hydroprogne caspia
Svarttärna – Black tern – Chlidonias niger
Kentsk tärna – Sandwich tern – Thalasseus sandvicensis
Fisktärna – Common tern – Sterna hirundo
Silvertärna – Arctic tern – Sterna paradisaea

Alkfåglar – Auks – Alcidae
Sillgrissla – Common murre – Uria aalgae
Tordmule – Razorbill – Alca torda
Tobisgrissla – Black guillemot – Cepphus grylle

Labbar – Skuas – Stercorariidae
Fjällabb – Long-tailed skua – Stercorarius longicaudus
Kustlabb – Parasitic skua – Stercorarius parasiticus

Skärfläckor – Avocets – Recurvirostridae
Skärfläcka – Pied avocet – Recurvirostra avocetta

Strandskator – Oystercatchers – Haematopodidae
Strandskata – Eurasian oystercatcher – Haematopus ostralegus

Vipor och pipare – Lapwings and plovers – Charadriidae
Tofsvipa – Northern lapwing – Vanellus vanellus
Ljungpipare – European golden plover – Pluvialis apricaria
Fjällpipare – Eurasian dotterel – Charadrius morinellus
Mindre strandpipare – Little ringed plover – Charadrius dubius
Större strandpipare – Common ringed plover – Charadrius hiaticula

Lommar – Loons – Gaviiformes

Lommar – Loons – Gaviidae
Smålom – Red-throated loon – Gavia stellata
Storlom – Black-throated loon – Gavia arctica

Storkfåglar – Storks – Ciconiiformes

Storkar – Storks – Ciconiidae
Vit stork – White stork – Ciconia ciconia

Pelikanfåglar – Pelecaniforms – Pelecaniformes

Hägrar – Herons – Ardeidae
Rördrom – Eurasian bittern – Botaurus stellaris
Gråhäger – Grey heron – Ardea cinerea

Sulfåglar – Suliforms – Suliformes

Skarvar – Cormorants – Phalacrocoracidae
Storskarv – Great cormorant – Phalacrocorax carbo

Hökfåglar – Accipitriforms – Accipitriformes

Fiskgjusar – Ospreys – Pandionidae
Fiskgjuse – Osprey – Pandion haliaetus

Hökartade rovfåglar – Hawk-like birds of prey – Accipitridae
Bivråk – European honey buzzard – Pernis apivorus
Ormvråk – Common buzzard – Buteo buteo
Fjällvråk – Rough-legged buzzard – Buteo lagopus
Kungsörn – Golden eagle – Aquila chrysaetos
Ängshök – Montagu’s harrier – Circus pygargus
Blå kärrhök – Hen harrier – Circus cyaneus
Brun kärrhök – Western marsh harrier – Circus aeruginosus
Röd glada – Red kite – Milvus milvus
Havsörn – White-tailed eagle – Haliaaetus albicilla
Duvhök – Northern goshawk – Accipiter gentilis
Sparvhök – Eurasian sparrowhawk – Accipiter nisus

Ugglor – Owls – Strigiformes

Tornugglor – Barn owls – Tytonidae
Tornuggla – Barn owl – Tyto alba

Egentliga ugglor – True owls – Strigidae
Fjälluggla – Snowy owl – Bubo scandiacus
Berguv – Eurasian eagle-owl – Bubo bubo
Kattuggla – Tawny owl – Strix aluco
Slaguggla – Ural owl – Strix uralensis
Lappuggla – Great grey owl – Strix nebulosa
Hökuggla – Northern hawk owl – Surnia ulula
Sparvuggla – Eurasian pygmy owl – Glaucidium passerinum
Pärluggla – Boreal owl – Aegolius funereus
Hornuggla – Long-eared owl – Asio otus
Jorduggla – Short-eared owl – Asio flammeus

Praktfåglar – Coraciiforms – Coraciiformes

Äkta kungsfiskare – River kingfishers – Alcedidae
Kungsfiskare – Eurasian kingfisher – Alcedo atthis

Hackspettartade fåglar – Piciforms – Piciformes

Hackspettar – Woodpeckers – Picidae
Göktyta – Eurasian wryneck – Jynx torquilla
Vitryggig hackspett – White-backed woodpecker – Dendrocopos leucotos
Större hackspett – Great spotted woodpecker – Dendrocopos major
Mindre hackspett – Lesser spotted woodpecker – Dryobates minor
Tretåig hackspett – Eurasian three-toed woodpecker – Picoides tridactylus
Gröngöling – European green woodpecker – Picus viridis
Gråspett – Grey-headed woodpecker – Picus canus
Spillkråka – Black woodpecker – Dryocopus martius

Falkfåglar – Falcons – Falconiformes

Falkar – Falcons – Falconidae
Tornfalk – Common kestrel – Falco tinnunculus
Stenfalk – Merlin – Falco columbarius
Lärkfalk – Eurasian hobby – Falco subbuteo
Jaktfalk – Gyrfalcon – Falco rusticolus
Pilgrimsfalk – Peregrine falcon – Falco peregrinus

Tättingar – Songbirds – Passeriformes

Lärkor – Larks – Alaudidae
Trädlärka – Woodlark – Lullula arborea
Sånglärka – Eurasian skylark – Alauda arvensis
Berglärka – Shore lark – Eremophila alpestris

Svalor – Swallows and martins – Hirundinidae
Backsvala – Sand martin – Riparia riparia
Ladusvala – Barn swallow – Hirundo rustica
Hussvala – Common house martin – Delichon urbica

Ärlor och piplärkor – Wagtails and pipits – Motacillidae
Fältpiplärka – Tawny pipit – Anthus campestris
Trädpiplärka – Tree pipit – Anthus trivialis
Ängspiplärka – Meadow pipit – Anthus pratensis
Rödstrupig piplärka – Red-throated pipit – Anthus cervinus
Skärpiplärka – Eurasian rock pipit – Anthus petrosus
Sädesärla – White wagtail – Motacilla alba
Gulärla – Western yellow wagtail – Motacilla flava
Forsärla – Grey wagtail – Motacilla cinerea

Kungsfåglar – Goldcrests – Regulidae
Kungsfågel – Goldcrest – Regulus regulus

Sidensvansar – Waxwings – Bombycillidae
Sidensvans – Bohemian waxwing – Bombycilla garrulus

Strömstarar – Dippers – Cinclidae
Strömstare – White-throated dipper – Cinclus cinclus

Gärdsmygar – Wrens – Troglodytidae
Gärdsmyg – Eurasian wren – Troglodytes troglodytes

Järnsparvar – Accentors – Prunellidae
Järnsparv – Dunnock – Prunella modularis

Trastar – Thrushes – Turdidae
Ringtrast – Ring ouzel – Turdus torquatus
Koltrast – Common blackbird – Turdus merula
Björktrast – Fieldfare – Turdus pilaris
Dubbeltrast – Mistle thrush – Turdus viscivorus
Taltrast – Song thrush – Turdus philomelos
Rödvingetrast – Redwing – Turdus iliacus

Äkta sångare – True warblers – Sylviidae
Svarthätta – Eurasian blackcap – Sylvia atricapilla
Trädgårdssångare – Garden warbler – Sylvia borin
Ärtsångare – Lesser whitethroat – Sylvia curruca
Törnsångare – Common whitethroat – Sylvia communis
Höksångare – Barred warbler – Sylvia nisoria

Lövsångare – Leaf warblers – Phylloscopidae
Lövsångare – Willow warbler – Phylloscopus trochilus
Gransångare – Common chiffchaff – Phylloscopus collybita
Grönsångare – Wood warbler – Phylloscopus sibliatrix
Nordsångare – Arctic warbler – Phylloscopus borealis
Lundsångare – Greenish warbler – Phylloscopus trochiloides

Gräshoppsångare – Grass warblers – Locustellidae
Gräshoppsångare – Common grasshopper warbler – Locustella naevia
Flodsångare – River warbler – Locustella fluviatilis

Rörsångare – Marsh warblers – Acrocephalidae
Sävsångare – Sedge warbler – Acrocephalus schoenobaenus
Rörsångare – Eurasian reed warbler – Acrocephalus scirpaceus
Kärrsångare – Marsh warbler – Acrocephalus palustris
Trastsångare – Great reed warbler – Acrocephalus arundinaceus
Härmsångare – Icterine warbler – Hippolais icterina

Flugsnappare – Flycatchers – Muscicapidae
Grå flugsnappare – Spotted flycatcher – Muscicapa striata
Svartvit flugsnappare – European pied flycatcher – Ficedula hypoleuca
Halsbandsflugsnappare – Collared flycatcher – Ficedula albicollis
Mindre flugsnappare – Red-breasted flycatcher – Ficedula parva
Näktergal – Thrush nightingale – Luscinia luscinia
Blåhake – Bluethroat – Luscinia svecica
Rödhake – European robin – Erithacus rubecula
Buskskvätta – Whinchat – Saxicola rubetra
Rödstjärt – Common redstart – Phoenicurus phoenicurus
Svart rödstjärt – Black redstart – Phoenicurus ochruros
Stenskvätta – Northern wheatear – Oenanthe oenanthe

Skäggmesar – Bearded reedlings – Panuridae
Skäggmes – Bearded reedling – Panurus biarmicus

Stjärtmesar – Bushtits – Aegithalidae
Stjärtmes – Long-tailed tit – Aegithalos caudatus

Mesfåglar – Tits – Paridae
Entita – Marsh tit – Poecile palustris
Talltita – Willow tit – Poecile montanus
Lappmes – Siberian tit – Poecile cinctus
Svartmes – Coal tit – Periparus ater
Tofsmes – European crested tit – Lophophanes cristatus
Talgoxe – Great tit – Parus major
Blåmes – Blue tit – Cyanistes caeruleus

Nötväckor – Nuthatchers – Sittidae
Nötväcka – Eurasian nuthatch – Sitta europaea

Trädkrypare – Treecreepers – Certhiidae
Trädkrypare – Eurasian treecreeper – Certhia familiaris

Pungmesar – Penduline tits – Remizidae
Pungmes – Eurasian penduline tit – Remiz pendulinus

Gyllingar – Orioles – Oriolidae
Sommargylling – Eurasian golden oriole – Oriolus oriolus

Törnskator – Shrikes – Laniidae
Törnskata – Red-backed shrike – Lanius collurio
Varfågel – Great grey shrike – Lanius excubitor

Kråkfåglar – Crows – Corvidae
Nötskrika – Eurasian jay – Garrrulus glandarius
Nötkråka – Spotted nutcracker – Nucifraga caryocatactes
Skata – Eurasian magpie – Pica pica
Kaja – Western jackdaw – Corvus monedula
Råka – Rook – Corvus frugilegus
Kråka – Hooded crow – Corvus cornix
Korp – Common raven – Corvus corax
Lavskrika – Siberian jay – Perisoreus infaustus

Starar – Starlings – Sturnidae
Stare – European starling – Sturnus vulgaris

Sparvfinkar – Sparrows – Passeridae
Gråsparv – House sparrow – Passer domesticus
Pilfink – Eurasian tree sparrow – Passer montanus

Finkar – Finches – Fringillidae
Bofink – Common chaffinch – Fringilla coelebs
Bergfink – Brambling – Fringilla montanus
Stenknäck – Hawfinch – Coccothraustes coccothraustes
Tallbit – Pine grosbeak – Pinicola enucleator
Domherre – Eurasian bullfinch – Pyrrhula pyrrhula
Rosenfink – Common rosefinch – Carpodacus erythrinus
Grönfink – European greenfinch – Chloris chloris
Hämpling – Common linnet – Linaria cannabina
Vinterhämpling – Twite – Linaria flavirostris
Brunsiska – Lesser redpoll – Acanthis cabaret
Gråsiska – Common redpoll – Acanthis flammea
Snösiska – Arctic redpoll – Acanthis hornemanni
Större korsnäbb – Parrot crossbill – Loxia pytyopsittacus
Mindre korsnäbb – Red crossbill – Loxia curvirostra
Steglits – European goldfinch – Carduelis carduelis
Gulhämpling – European serin – Serinus serinus
Grönsiska – Eurasian siskin – Spinus spinus

Fältsparvar – Buntings – Emberizidae
Kornsparv – Corn bunting – Emberiza calandra
Gulsparv – Yellowhammer – Emberiza citrinella
Ortolansparv – Ortolan bunting – Emberiza hortulana
Dvärgsparv – Little bunting – Emberiza pusilla
Videsparv – Rustic bunting – Emberiza rustica
Sävsparv – Common reed bunting – Emberiza schoeniclus

Snösparvar – Snow buntings – Calcariidae
Lappsparv – Lapland longspur – Calcarius lapponicus
Snösparv – Snow bunting – Plectrophenax nivalis

DÄGGDJUR – MAMMALS – MAMMALIA

Hardjur – Lagomorphs – Lagomorpha

Harar och kaniner – Hares and rabbits – Leporidae
Skogshare – Mountain hare – Lepus timidus
Fälthare – European hare – Lepus europaeus
Vildkanin – European rabbit – Oryctolagus cuniculus

Gnagare – Rodents – Rodentia

Ekorrdjur – Squirrels – Sciuridae
Ekorre – Eurasian red squirrel – Sciurus vulgaris

Sovmöss – Dormice – Gliridae
Hasselmus – Hazel dormouse – Muscardinus avellanarius

Bävrar – Beavers – Castoridae
Bäver – Eurasian beaver – Castor fiber

Springråttor – Jumping mice – Dipodidae
Buskmus – Northern birch mouse – Sicista betulina

Hamsterartade gnagare – Voles and hamsters – Cricetidae
Vattensork – European water vole – Arvicola amphibius
Åkersork – Field vole – Microtus agrestis
Mellansork – Tundra vole – Microtus oeconomus
Bisam – Muskrat – Ondatra zibethicus
Långsvansad skoggsork – Bank vole – Clethrionomys glareolus
Rödsork – Northern red-backed vole – Clethrionomys rutilus
Gråsiding – Grey red-backed vole – Clethrionomys rufocanus
Fjällämmel – Norway lemming – Lemmus lemmus
Skogslämmel – Wood lemming – Myopus schisticolor

Råttdjur – Rats and mice – Muridae
Större skogsmus – Yellow-necked mouse – Apodemus flavicollis
Mindre skogsmus – Wood mouse – Apodemus sylvaticus
Dvärgmus – Eurasian harvest mouse – Micromys minutus
Husmus – House mouse – Mus musculus
Brunråtta – Brown rat – Rattus norvegicus

Äkta insektsätare – True insectivores – Eulipotyphla

Näbbmöss – Shrews – Soricidae
Vanlig näbbmus – Common shrew – Sorex araneus
Dvärgnäbbmus – Eurasian pygmy shrew – Sorex minutus
Mindre dvärgnäbbmus – Eurasian least shrew – Sorex minutissimus
Lappnäbbmus – Laxmann’s shrew – Sorex caecutiens
Vattennäbbmus – Eurasian water shrew – Neomys fodiens

Mullvadar – Moles – Talpidae
Mullvad – European mole – Talpa europaea

Igelkottar – Hedgehogs – Erinaceidae
Igelkott – European hedgehog – Erinaceus europaeus

 

Fladdermöss – Bats – Chiroptera

Läderlappar – Vesper bats – Vespertilionidae
Vattenfladdermus – Daubenton’s bat – Myotis daubentonii
Dammfladdermus – Pond bat – Myotis dasycneme
Taigafladdermus – Brandt’s bat – Myotis brandti
Mustaschfladdermus – Whiskered bat – Myotis mystacinus
Nymffladdermus – Nymph bat – Myotis alcathoe
Fransfladdermus – Natterer’s bat – Myotis nattereri
Bechsteins fladdermus – Bechstein’s bat – Myotis bechsteini
Stor fladdermus – Common noctule – Nyctalus noctula
Leislers fladdermus – Lesser noctule – Nyctalus leisleri
Sydpipistrell – Common pipistrelle – Pipistrellus pipistrellus
Dvärgpipistrell – Soprano pipistrelle – Pipistrellus pygmaeus
Trollfladdermus – Nathusius’s pipistrelle – Pipistrellus nathusii
Gråskimlig fladdermus – Parti-coloured bat – Vespertilio murinus
Sydfladdermus – Serotine bat – Eptesicus serotinus
Nordisk fladdermus – Northern bat – Eptesicus nilssoni
Barbastell – Western barbastelle – Barbastella barbastellus
Långörad fladdermus – Brown long-eared bat – Plecotus auritus

Rovdjur – Carnivores – Carnivora

Kattdjur – Cats – Felidae
Lodjur – Eurasian lynx – Lynx lynx

Hunddjur – Dogs – Canidae
Varg – Grey wolf – Canis lupus
Rödräv – Red fox – Vulpes vulpes
Fjällräv – Arctic fox – Vulpes lagopus

Björnar – Bears – Ursidae
Brunbjörn – Brown bear – Ursus arctos

Äkta sälar – True seals – Phocidae
Knubbsäl – Harbour seal – Phoca vitulina
Vikare – Ringed seal – Pusa hispida
Gråsäl – Grey seal – Halichoerus grypus

Mårddjur – Weasels – Mustelidae
Mink – American mink – Neovison vison
Iller – European polecat – Mustela putorius
Hermelin – Stoat – Mustela erminea
Vessla – Least weasel – Mustela nivalis
Skogsmård – European pine marten – Martes martes
Järv – Wolverine – Gulo gulo
Grävling – European badger – Meles meles
Utter – Eurasian otter – Lutra lutra

Partåiga hovdjur och valar – Even-toed ungulates and whales – Cetartiodactyla

Svindjur – Swine – Suidae
Vildsvin – Wild boar – Sus scrofa

Tumlare – Porpoises – Phocoenidae
Tumlare – Harbour porpoise – Phocoena phocoena

Hjortdjur – Deer – Cervidae
Dovhjort – Fallow deer – Dama dama
Kronhjort – Red deer – Cervus elaphus
Älg – Moose – Alces alces
Rådjur – Roe deer – Capreolus capreolus

Slidhorsdjur – Bovids – Bovidae
Myskoxe – Musk ox – Ovibos moschatus
Mufflonfår – Mouflon – Ovis orientalis

Delstater i Europas Förenta Stater

Med den senaste tidens händelseutveckling – med supermakten USA:s sviktande inflytande i världen under Donald Trump och med Kina och Ryssland som inte heller särskilt tilltalande alternativa stormakter, så tycks det som att hoppet om global stabilitet och progressivitet allt mer står till oss i Europa Men för att EU verkligen ska kunna träda fram som en verklig stormakt i världen måste det bli betydligt mer enat.

EU som en verklig stat skulle bli den tredje folkrikaste staten i världen, och verkligen kunna göra positiv skillnad med en kraftfull röst. Och jag har här därför tagit fram ett förslag på hur en federal EU-stat skulle kunna delas upp i nya delstater. För att EU ska kunna enas på riktig krävs helt säkert att dagens nationalstater helt avskaffas. Dels för att de bär på alldeles för mycket historiskt bagage och nationalism, och dels för att deras storlek är otympligt ojämn – men kanske framförallt för att deras gränser faktiskt ofta är mycket opraktiska och skär igenom naturliga demografiska regioner. Och förutom geografi har jag i mitt förslag även försökt ta kulturella och historiska hänsyn i skapandet av dessa delstater.

Jag har valt att utgå från ett EU efter Storbritanniens utträde – och att här inte ta med Skottland eller Nordirland, vars framtida val mellan Storbritannien och EU ännu är osäkra. Däremot har jag valt att ta med regioner och territorier som i dagsläget inte är medlemmar i EU – men som är del av en medlemsstat – som exempelvis danska Grönland, franska Nya Kaledonien och nederländska Aruba, då jag tänker mig att dessa territorier i ett scenario där EU blir en federal stat måste välja antingen full självständighet eller att bli del av EU – och för enkelhetens skull har jag valt att utgå från det sistnämnda. Dessutom har jag även tagit med ”federala territorier”, vilka samtliga i dagsläget styrs av Frankrike och samtliga saknar permanent befolkning, och vars styre i en EU-stat överförs till den federala regeringen i Bryssel.

Mitt prelimiära förslag på delstater i en framtida federal EU-stat ser således ut såhär, med tänkt huvudstad, nuvarande beståndsdelar, nuvarande ungefärlig folkmängd, samt yta i kvadratkilometer:

 

ABC-öarna – Willemstad

Aruba (Nederländerna)

Bonaire (Nederländerna)

Curacao (Nederländerna)

Folkmängd: 280 000

Yta: 911

 

Akvitanien – Bordeaux

Nouvelle-Aquitaine (exkl. Pyrénées-Atlantiques) (Frankrike)

Vendée (Frankrike)

Folkmängd: 5 880 000

Yta: 83 136

 

Andalusien – Sevilla

Andalusien (Spanien)

Ceuta (Spanien)

Extremadura (Spanien)

Melilla (Spanien)

Murcia (Spanien)

Folkmängd: 11 100 000

Yta: 140 246

 

Aragonien – Barcelona

Aragonien (Spanien)

Balearerna (Spanien)

Katalonien (Spain)

Pyrénées-Orientales (Frankrike)

Valencia (Spanien)

Folkmängd: 14 360 000

Yta: 112 190

 

Azorerna – Ponta Delgada

Azorerna (Portugal)

Folkmängd: 250 000

Yta: 2 333

 

Bayern – München

Bayern (Tyskland)

Folkmängd: 12 850 000

Yta: 70 550

 

Bretagne – Nantes

Bretagne (Frankrike)

Loire-Atlantique (Frankrike)

Folkmängd: 4 570 000

Yta: 34 017

 

Bulgarien – Sofia

Bulgarien

Östra Makedonien och Trakien (Grekland)

Folkmängd: 7 710 000

Yta: 125 037

 

Burgund – Lyon

Auvergne-Rhone-Alpes (exkl. Savojen och Övre Savojen) (Frankrike)

Bourgogne-Franche-Comté (Frankrike)

Folkmängd: 9 300 000

Yta: 107 079

 

Böhmen – Prag

Tjeckien (exkl. Mähren-Schlesien)

Folkmängd: 9 370 000

Yta: 73 438

 

Cypern – Nicosia

Cypern

Folkmängd: 1 160 000

Yta: 8 997

 

Danmark – Köpenhamn

Blekinge (Sverige)

Danmark (exkl. Färöarna och Grönland)

Skåne (Sverige)

Folkmängd: 7 250 000

Yta: 57 075

 

Emilia-Romagna – Bologna

Emilia-Romagna (Italien)

Folkmängd: 4 450 000

Yta: 22 446

 

Estland – Tallinn

Estland

Folkmängd: 1 320 000

Yta: 45 227

 

Finland – Helsingfors

Finland (exkl. Åland)

Folkmängd: 5 480 000

Yta: 336 872

 

Flandern – Antwerpen

Flandern (Belgien)

Limburg (Nederländerna)

Nordbrabant (Nederländerna)

Zeeland (Nederländerna)

Folkmängd: 10 470 000

Yta: 22 370

 

Frankrike – Paris

Centre-Val de Loire (Frankrike)

Grand Est (exkl. Alsace) (Frankrike)

Hauts-de-France (Frankrike)

Ile-de-France (Frankrike)

Normandie (Frankrike)

Pays de la Loire (exkl. Loire-Atlantique och Vendée) (Frankrike)

Folkmängd: 29 080 000

Yta: 180 588

 

Färöarna – Torshavn

Färöarna (Danmark)

Folkmängd: 50 000

Yta: 1 393

 

Grekland – Aten

Grekland (exkl. Östra Makedonien och Trakien)

Folkmängd: 10 310 000

Yta: 117 832

 

Grönland – Nuuk

Grönland (Danmark)

Folkmängd: 60 000

Yta: 2 166 086

 

Guadeloupe – Basse-Terre

Guadeloupe (Frankrike)

Folkmängd: 400 000

Yta: 1 628

 

Guiana – Cayenne

Franska Guiana (Frankrike)

Folkmängd: 250 000

Yta: 83 534

 

Hessen – Wiesbaden

Alzey-Worms (Tyskland)

Hesse (Tyskland)

Mainz (Tyskland)

Mainz-Bingen (Tyskland)

Worms (Tyskland)

Folkmängd: 6 810 000

Yta: 22 501

 

Holland – Amsterdam

Drenthe (Nederländerna)

Flevoland (Nederländerna)

Friesland (Nederländerna)

Groningen (Nederländerna)

Nordholland (Nederländerna)

Overijssel (Nederländerna)

Sydholland (Nederländerna)

Utrecht (Nederländerna)

Folkmängd: 12 950 000

Yta: 24 869

 

Huvudstadsdistriktet – Brussels

Bryssel (Belgien)

Folkmängd: 1 180 000

Yta: 161

 

Irland – Dublin

Irland

Folkmängd: 4 760 000

Yta: 70 273

 

Italien – Rom

Lazio (Italien)

Marche (Italien)

Umbrien (Italien)

Folkmängd: 8 320 000

Yta: 35 058

 

Kanarieöarna – Las Palmas

Kanarieöarna (Spanien)

Folkmängd: 2 100 000

Yta: 7 493

 

Kastilien – Madrid

Asturias (Spanien)

Kantabrien (Spanien)

Kastilien och Léon (Spanien)

Kastilien-La Mancha (Spanien)

Madrid (Spanien)

Folkmängd: 12 580 000

Yta: 197 640

 

Krain – Laibach

Gorizia (Italien)

Istrien (Kroatien)

Slovenien

Trieste (Italien)

Folkmängd: 2 650 000

Yta: 23 764

 

Kroatien – Zagreb

Kroatien (exkl. Istrien)

Folkmängd: 3 950 000

Yta: 53 781

 

Lettland – Riga

Lettland

Folkmängd: 1 940 000

Yta: 64 559

 

Litauen – Vilnius

Litauen

Folkmängd: 2 820 000

Yta: 65 300

 

Lombardiet – Milano

Lombardiet (Italien)

Folkmängd: 10 020 000

Yta: 23 844

 

Madeira – Funchal

Madeira

Folkmängd: 290 000

Yta: 801

 

Martinique – Fort-de-France

Martinique

Folkmängd: 390 000

Yta: 1 128

 

Mayotte – Mamoudzou

Mayotte

Folkmängd: 210 000

Yta: 374

 

Moldavien – Isai

Galati (Rumänien)

Nordostrumänien (Rumänien)

Vrancea (Rumänien)

Folkmängd: 4 180 000

Yta: 46 173

 

Navarra – Pamplona

Baskien (Spanien)

La Rioja (Spanien)

Navarra (Spanien)

Pyrénées-Atlantiques (Frankrike)

Folkmängd: 3 810 000

Yta: 30 315

 

Neapolitanien – Neapel

Abruzzo (Italien)

Apulien (Italien)

Basilicata (Italien)

Campania (Italien)

Molise (Italien)

Folkmängd: 12 130 000

Yta: 58 144

 

Nedersachsen – Hamburg

Bremen (Tyskland)

Hamburg (Tyskland)

Ludwigslust-Parchim (Tyskland)

Niedersachsen (Tyskland)

Nordvästmecklenburg (Tyskland)

Rostock (Tyskland)

Schleswig-Holstein (Tyskland)

Schwerin (Tyskland)

Folkmängd: 14 130 000

Yta: 75 145

 

Nya Kaledonien – Nouméa

Nya Kaledonien (Frankrike)

Folkmängd: 270 000

Yta: 18 576

 

Occitanien – Marseille

Occitanien (exkl. Pyrénées-Orientales) (Frankrike)

Provence-Alpes-Cote-d’Azur (exkl. Alpes-Maritimes) (Frankrike)

Folkmängd: 9 020 000

Yta: 95 709

 

Polen – Warszawa

Ermland-Masurien (Polen)

Heliga Korset (Polen)

Kujavien-Pommern (Polen)

Lillpolen (Polen)

Lodz (Polen)

Lublin (Polen)

Masovien (Polen)

Podlasien (Polen)

Storpolen (Polen)

Subkarpatien (Polen)

Folkmängd: 24 800 000

Yta: 215 797

 

Polynesien – Papeete

Franska Polynesien (Frankrike)

Folkmängd: 290 000

Yta: 4 167

 

Pommern – Stettin

Pommern (Polen)

Västpommern (Polen)

Västpommern-Greifswald (Tyskland)

Västpommern-Rügen (Tyskland)

Folkmängd: 4 480 000

Yta: 48 317

 

Portugal – Lissabon

Galicien (Spanien)

Portugal (exkl. Azorerna och Madeira)

Folkmängd: 12 500 000

Yta: 118 530

 

Preussen – Berlin

Berlin (Tyskland)

Brandenburg (Tyskland)

Mecklenburgische Seenplatte (Tyskland)

Sachsen-Anhalt (Tyskland)

Lubusz (Polen)

Folkmängd: 9 690 000

Yta: 70 279

 

Réunion – Saint-Denis

Réunion (Frankrike)

Folkmängd: 850 000

Yta: 2 511

 

Rhenlandet – Düsseldorf

Eupen-Malmédy (Belgien)

Nordrhen-Westfalen (Tyskland)

Rhenlandet-Pfalz (exkl. Alzey-Worms, Mainz, Mainz-Bingen och Worms) (Tyskland)

Saarland (Tyskland)

Folkmängd: 22 290 000

Yta: 55 106

 

Sachsen – Dresden

Sachsen (Tyskland)

Folkmängd: 4 090 000

Yta: 18 416

 

Sankt Martin – Philipsburg

Saba (Nederländerna)

Saint Barthélemy (Frankrike)

Saint Martin (Frankrike)

Sint Eustatius (Nederländerna)

Sint Maarten (Nederländerna)

Folkmängd: 90 000

Yta: 149

 

Sankt Pierre och Miquelon – Saint-Pierre

Saint Pierre and Miquelon (Frankrike)

Folkmängd: 5 000

Yta: 242

 

Sardinien och Korsika – Cagliari

Korsika (Frankrike)

Sardinien (Italien)

Folkmängd: 1 990 000

Yta: 32 770

 

Savojen – Turin

Alpes-Maritimes (Frankrike)

Aostadalen (Italien)

Ligurien (Italien)

Piemonte (Italien)

Savojen (Frankrike)

Övre Savojen (Frankrike)

Folkmängd: 8 380 000

Yta: 48 802

 

Schlesien – Breslau

Mähren-Schlesien (Tjeckien)

Nedre Schlesien (Polen)

Oppeln (Polen)

Schlesien (Polen)

Folkmängd: 9 720 000

Yta: 47 119

 

Schwaben – Stuttgart

Alsace (Frankrike)

Baden-Württemberg (Tyskland)

Folkmängd: 12 750 000

Yta: 44 032

 

Sicilien – Palermo

Kalabrien (Italien)

Malta

Sicilien (Italien)

Folkmängd: 7 490 000

Yta: 41 107

 

Slovakien – Pressburg

Slovakien

Folkmängd: 5 440 000

Yta: 49 037

 

Sverige – Stockholm

Sweden (exkl. Blekinge och Skåne)

Åland (Finland)

Folkmängd: 8 620 000

Yta: 437 866

 

Thüringen – Erfurt

Thüringen (Tyskland)

Folkmängd: 2 170 000

Yta: 16 172

 

Toscana – Florens

Toscana (Italien)

Folkmängd: 3 750 000

Yta: 22 990

 

Transsylvanien – Klausenburg

Centralrumänien (Rumänien)

Nordvästrumänien (Rumänien)

Västrumäninen (Rumänien)

Folkmängd: 6 790 000

Yta: 100 269

 

Tyrolen – Innsbruck

Sydtyrolen (Italien)

Trentino (Italien)

Tyrolen (Österrike)

Vorarlberg (Österrike)

Folkmängd: 2 190 000

Yta: 28 853

 

Ungern – Budapest

Ungern

Folkmängd: 9 800 000

Yta: 93 028

 

Valakiet – Bukarest

Bukarest-Ilfov Region (Romania)

Sydostrumänien (exkl. Galati och Vrancea)

Sydrumänien-Muntenia (Rumänien)

Sydvästrumänien-Oltenia (Rumänien)

Folkmängd: 9 160 000

Yta: 91 951

 

Vallonien – Luxemburg

Luxemburg

Vallonien (exkl. Eupen-Malmédy) (Belgien)

Folkmängd: 4 100 000

Yta: 18 576

 

Venetien – Venedig

Friuli-Venezia Giulia (exkl. Gorizia och Trieste) (Italien)

Veneto (Italien)

Folkmängd: 5 720 000

Yta: 25 577

 

Wallis och Futuna – Mata-Utu

Wallis och Futuna (Frankrike)

Folkmängd: 20 000

Yta: 142

 

Österrike – Wien

Österrike (exkl. Tyrolen och Vorarlberg)

Folkmängd: 7 660 000

Yta: 68 630

 

 

FEDERALA TERRITORIER

Clipperton (Frankrike)

Yta: 6

 

Crozetöarna (Frankrike)

Yta: 352

 

Europeiska Antarktis (Frankrike)

Yta: 432 000

 

Kerguelen (Frankrike)

Yta: 7 215

 

Sankt Paul och Amsterdam (Frankrike)

Yta: 61

 

Östafrikanska öarna (Frankrike)

Yta: 39

 

 

 

 

 

 

 

 

Plinius naturhistoria

Plinius den Äldre – ”Romarrikets David Attenborough” – är en av mina absoluta absoluta favoriter bland Antikens stora personligheter.

I hans mycket underhållande jätteverk Naturalis Historia, publicerat åren 77-79, blandar han fakta, myter och legender då han kunnigt och ofta mycket vackert och filosofiskt berättar om jorden, solsystemet, geografiska platser och dess folk, om växter och dess användning – och förstås om den antika världens allehanda djur, från vanliga tamdjur till fenixar, basilisker, enhörningar och många andra.

Men verket innehåller så mycket mer än bara naturhistoria – här finns också massor av information om det romerska samhället och dess kultur, konst, filosofi och etik – och massor av små vardagliga detaljer som vi idag nog skulle kalla för ”skvaller” och hörsägen”, men som ger en unik inblick i det antika Rom.

Här finns kort sagt lite om allt. Och det är ganska verkligen fantastiskt vilken bred kunskap och allmänbildning han besatt trots tidens mycket begränsade källmaterial. Sorgligt nog dog han mycket plötsligt då han deltog i en räddningsexpedition vid vulkanen Vesuvius utbrott vid Pompeji år 79, vid omkring 55 års ålder – medan han ännu höll på att revidera sitt väldiga verk.

Lyssna här:

Första delen handlar om jorden, himlakropparna, naturfenomen och världens länder och dess naturgeografi.

Andra delen handlar om världens länder och dess geografi och folk, och människan och dess samhälle och kultur, och om världens däggdjur, kräldjur, fiskar och fåglar.

Tredje delen handlar om världens insekter och trädarter.

Fjärde delen handlar om världens världens växtarter och deras användning.

Hösten kommer

Hösten närmar sig med stormsteg. Rent meteorologiskt har hösten nu nått nästan ända ner till Limes norrlandicus – gränstrakten mellan Norrland och Svealand. Men även för mänskligheten i stort känns det som hösten är nära.

Så många nya trista nyheter har kommit de senaste dagarna kring tillståndet hos vår planet. En rapport har kommit om att 117 miljöaktivister har mördats av kapitalistiska intressenter bara hittills i år. Brasilien ska avskaffa skyddet för ett område i Amazonas stort som Danmark. Tankerfartyg kan nu obehindrat korsa ett isfritt Arktis, som värms upp dubbelt så snabbt som resten av jorden, för att utvinna mer naturresurser och så ytterligare spä på vår planets eskalerande uppvärmning. Och i Alaska har grizzlybjörnar på grund av klimatförändringarna börjat välja bort lax till förmån för tidigare mognande bär, vilket rubbar ekosystemet där.

Men, samtidigt som allt detta pågår har mänsklighetens största samtalsämne den gångna helgen tydligen varit något sorts organiserat slagsmål mellan två män på en gala i USA, som vinner ära och rikedom genom att slå ner varandra medan mängder av andra människor roat ser på. Det är verkligen som om mänskligheten i stort inte alls har utvecklats känslomässigt sedan Romartiden. Och därför går mänskligheten blint mot sin egen höst på en allt mer lidande och utarmad jord.

”Var finns väl nordbons moderland?”

Inspirerad av den här gamla fina sången från tiden innan Tysklands enande så ville jag försöka skriva en text för en liknande sång för ett framtida enat Skandinavien. Jag hoppas verkligen att Skandinavien ska bli helt enat en dag, såsom Tysklands och Italiens olika länder enades på 1800-talet!

Såhär ser mitt textförslag ut för en skandinavisk version av enighetssången:

 

 

Var finns väl nordbons moderland

Är det Götaland? Är det Hordaland?

I trollens land vid Glittertind?

Bland måsars skrin i Bältens vind?

Nej, nej, nej!

Vårt moderland är större än!

Vårt moderland är större än!

 

Var finns väl nordbons moderland?

Är det Danamark? Är det Telemark?

Vid Nordkap under midnattssol?

I Skånelandens boklövssal?

Nej, nej, nej!

Vårt moderland är större än!

Vårt moderland är större än!

 

Var finns väl nordbons moderland?

Är det jutars land? Är det gutars land?

Vid Sognefjordens höga kant?

Där Vindelälven forsar brant?

Nej, nej, nej!

Vårt moderland är större än!

Vårt moderland är större än!

 

Var finns väl nordbons moderland?

Säg mig då den platsens namn

Vid Lofoten visst sant det är?

Eller ibland Bohus skär?

Nej, nej, nej!

Vårt moderland är större än!

Vårt moderland är större än!

 

Var finns väl nordbons moderland?

Nog är det väl i Svealand?

Rikt i segrar i och i glans?

Nej, nej, nej!

Vårt moderland är större än!

Vårt moderland är större än!

 

Var finns väl nordbons moderland?

Säg äntligen, var finns det land?

Så långt som du en nordisk tunga hör

Som sjunger högt till gudarna i kör

Där ska det va

Där ska det va

För Skandinavien är ett

Där ska det va

Där ska det va

För Skandinavien är ett

För Skandinavien är ett

 

För Skandinavien är ett

Och varje nordbo är din vän

Och Tors och Frejas vikingblod

Ska ge oss styrka, kraft och mod

Så ska det va

Så ska det va

För Skandinavien är ett

För Skandinavien är ett

Så ska det va

Så ska det va

För Skandinavien är ett

För Skandinavien är ett

 

 

 

Ett vandringstips: Den skånska naturresan – längs Skåneleden från Åstorp till Ystad

Inspirerad av min korta lilla vandring vid Klöva hallar i söndags så ville jag dela med mig av det här tipset på en långvandring längs Skåneledens Ås-till-åsled och Österlenled, från Åstorp till Ystad, genom massor av vacker natur! Det här är absolut något jag själv väldigt gärna skulle vilja försöka genomföra någon gång – antingen hela på en gång, eller annars i etapper!

Så följ nu med på den här långa skånska vandringen i tanken!

(observera: siffrorna inom parentes anger längden hos varje etapp)

Din äventyrsvandring längs Skåneleden börjar på tågstationen i Åstorp – en ort med knappt 10 000 invånare, i det nordvästra hörnet av Söderåsen. Hit kommer du med tåg antingen västerifrån från Helsingborg på 20 minuter, eller österifrån från Hässleholm på 40 minuter.

Från Åstorps station går vandringen först genom Tingvallaravinen i ortens utkant. Därifrån passerar du förbi det vackra Vrams Gunnarstorps slott, byggt i renässansstil i början av 1600-talet, under Skånes danska tid. I Hålebäck finns lägerplats med möjlighet tilll övernattning (10 km).

Därefter går vandringen genom förbi Maglaby, och sedan genom flera dramatiska och vackra skogsområden med någon av vilkmarkskänsla! Det första av dessa är Klöva hallar – ”de kluvna bergen”, med sina djupa raviner som först bjuder på mysiga, skuggiga stigar längs Rönne å och därefter storslagna, vackra utsikter från åsens topp!

20170730_132445

Från Klöva hallar vandrar du sedan in i Krika skog, där det finns lägerplats med möjlighet till övernattning. (11 km).

Efter Krika skog vandrar du längs den lilla Klövabäcken genom skogen till Klåveröds naturreservat. Detta vackra och ganska stora naturreservat har en varierad natur med blandskog av både bok, gran, ask och al, och här finns flera små skogssjöar, och områden med så fantasieggande namn som Snuvestuan och Vargadalen! Och just i den vilda Vargadalen fanns faktiskt också en av Skånes hittills sista fasta vargflockar, ända fram till mitten av 1800-talet. Och i området finns det fortfarande gott om älg, dovhjort och vildsvin som du kan ha turen att få se. I Klåveröd finns också Skånes högsta punkt, Höjehall – hela 212 meter över havet…! Precis intill naturreservatet ligger dessutom Traneröds mosse – en orörd och värdefull högmosse, och en av de få platser i Skåne där man kan plocka vilda hjortron! I Klöveröd går det att övernatta på lägerplatserna på vid Klåverödsdammen och vid Svartesjö. (14 km)

Genom Dejebäcksdalen passerar du från Klåveröds naturreservat in i Söderåsens nationalpark – den kanske allra största pärlan bland alla Skånes många fantastiska naturrområden! Denna Skånes största nationalpark är ett av Nordens allra största sammanhängande bokskogsområden och bjuder både på fantastiska vyer från åsens topp och på djupa, rogivande och lummiga bäckraviner – och här finns ett mycket rikt växt- och fågelliv. Efter det porlande, steniga bäckarna vid Korsskär går vandringen snart brant uppför till parkens allra mest enastående och berömda utsikt vid Kopparhatten.

DSC03142

Vid Kopparhatten hittar du också fikabord och grillplatser. Sedan bär det åter brant nedför, medan du njuter av vackra utsikter hela vägen längs ravinens brant, ner till det mysiga Skäralid, där du hittar nationalparkens Naturum, ett fint café, och möljighet att fylla på dina vattenflaskor. Och här finns gott om grillplatser och fikabord intill den vackra Skärdammen.

DSC03162

Ta också gärna den lilla extra vandringstur som går runt Skärdammen och en bit av den lilla Skärån – en kort men mysig liten promenad för att se de höga åshöjderna ur ett nedanifrånperspektiv. Här kan du också passa på att fylla på din vattenflaska ur den alldeles klara Rårödspågens källa vid foten av ravinen.

Från Skäralid bär det sedan åter brant uppför, förbi den branta klippan Hjortsprånget med sin vackra utsikt. Här sägs människor i fordom dagar ha jagat hjortar genom att störta dem utför stupet – därav dess namn. Och en annan berättelse talar om hur en snapphanehövding räddade sitt liv från de svenska trupperna under Skånska kriget genom att med bindel för ögonen rida ända ut på stupets kant och tillbaka. Gå gärna ut på klippan och titta på utsikten – fast försiktigt!

Vidare går du sedan längs med åsen kant genom nationalparken och kommer så snart fram till Liagården. Här finns stor en stor öppen tältplats för möjlighet till övernattning, och här hittar du också en informationstavla, grillplats och en pump för rent vatten. (6 km) Vidare genom skogen kommer du därefter ganska snart fram till ännu en fin övernattningsplats – Dahlbergs stuga – där du förutom alla faciliteter som på Liagården dessutom hittar en övernattningsstuga, som är helt gratis att använda, och som inte behöver bokas i förväg! Tänk också på att det inte är tillåtet att tälta inom nationalparken förutom just vid Liagården och vid Dahlbergs stuga. Och så fortsätter sedan vandringen genom den sydligaste delen av nationalparken, längs den övre kanten av den lilla runda och mycket djupa Odensjön. Om du vill ta dig ner till sjön, och kanske till och med ta en simtur, så går det bra att göra så genom att följa skyltningen lite längre fram vid Nackarpsdalen. Och inte långt efter att du passerat förbi Odensjön är du ute ur nationalparken – och inne i den vackert belägna lilla byn Röstånga, som har knappt tusen invånare.

I Röstånga kommer du genast rakt på både matbutik och turistinformation – och en mycket mysig typisk skånsk gästgivaregård som är väl värd ett besök för en god måltid! Och om man vill kan man från Röstånga också resa vidare med buss mot norrut mot Klippan, som har anslutande tåg västerut mot Åstorp/Helsingborg och österut mot Hässleholm – eller söderut mot Stehag, som har anslutande tåg norrut mot Höör/Hässleholm/Kristianstad och söderut mot Eslöv/Lund/Malmö. Men – din vandring genom Skåne har ju trots allt bara börjat!

Från Röstånga går nu leden vidare till Jällabjär, som är en rest av en gammal vulkan – och fortfarande syns spår av dess gamla vulkanpelare. I betesmarken vid Jällabjär finns en lägerplats med möjlighet att övernatta. (11 km) Över spänger genom sumpkog kommer du sedan till Anderstorps eneskog – Skånes största enskog – som du får vandra rakt igenom. Och så når du fram till Djupadal, där du åter möter den slingrande Rönne å. Och vidare kommer du till Södra Hultarps naturreservat, där det finns en lägerplats i en bokbacke med möjlighet att övernatta. (11 km)

Från Södra Hultarp går vandringen direkt vidare genom det angränsande Allarps bjärs naturreservat. Allarps bjär är en gammal utslocknad vulkan från jura- och kritperioderna, vars krön du nu passerar rakt över! Naturreservatets rika jord gör också att både blomsterlivet och svamplivet är mycket rikt. I detta naturreservat hittar du också Karrastenen, som fått sitt namn av att det ansetts vara ett stort mandoms- och styrkeprov att lyfta upp stenen från marken – så testa gärna! Förbi den lilla kyrkbyn Hallaröd fortsätter sedan vandringen genom vacker, backig bokskog bland fler gamla vulkanrester till den lilla Dagstorpssjön. Och sedan kommer du snart till det bland skåningar populära friluftsområdet Frostavallen, geografiskt alldeles i mitten av Skåne, som hyser restaurang och konferensanläggning. Här vandrar du längs Vaxsjön, som också passar utmärkt för ett bad! Och här finns dessutom gott om blåbär att plocka längs vägen! Och efter Frostavallsområdet når du genom bokskogen fram till Maglebjär med lägerplats för övernattning. (14 km).

Vandringen går sedan mest genom tät granskog med många stenrösen fram till Onsvalakällan. Denna källas vatten har ansetts ha magiska krafter ända sedan förkristen tid! Och intill källan finns lägerplats med möjlighet till övernattning. (11 km) Därefter går du först genom ömsom bokskog och ömsom granskog in i det stora friluftsområdet Fulltofta med en vacker, varierad natur av blandskog med inslag av både böljande backar och våta mossar. I detta naturområde hittar du en lägerplats vid Bjeveröd där du kan övernatta. (5 km)

Sedan vandrar du snart upp på högre höjd genom skogen vid Ekeröd – för du har nu nått fram till Linderödsåsen – den till ytan största av Skånes åsar! Vid Ekeröd står hela sju stycken så kallade domarringar från järnåldern – och här finns också en lägerplats med möjlighet till övernattning. (12 km) Och upp på ännu högre höjd kommer du sedan. I ännu djupare skog når du upp till Timan, på den högsta delen av Linderödsåsen, där du också med kan övernatta på en lägerplats i bokskogen. (13 km) Nu tar vildmarkskänslan åter vid på riktigt! Du kommer genom täta skogar rika på stora djur som älg, kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin, förbi Viss mosse, och sedan förbi den vilda intilliggande Fjällmossen. På Fjällmossen kan du plocka hjortron, och den är dessutom känd för sina orrspel under tidig vår. Och intill den häckar både trana och storspov. Vid Abullaberga vidtar sedan gamla skogsbetesmarker, med många rester av gamla torp och gårdar och med en fin gammal valvbro. Och vid Rebbetuaröd strax därefter finns lägerplats för övernattning i granskogen. (21 km).

Efter bokskogen vid Hallabjär bär det sedan åter snabbt nedåt, och landskapet blir åter öppnare med hag- och åkermark. Vid Agusa finns därefter möjlighet till övernattning på en lägerplats intill ett stort vilthägn med kronhjortar och vildsvin. (6 km) Du vandrar sedan över den bokskogsklädda rullstensåsen Jären och vidare in i Verkeåns naturreservat – som är det allra största naturreservatet i Skåne! Intill Verkasjön vid naturreservatets utkant kan du övernatta på en lägerplats. (9 km) Nära intill denna plats står det pampiga Christinehofs slott, ett slott i barockstil uppfört i mitten av 1700-talet av grevinnan Christina Piper. Och då du fortsätter din vandring hittar du snart skälet till att slottet slottet anlades just här – nämligen det värdefulla skifferstensbrottet vid det nu dock sedan länge nedlagda Andrarums alunbruk. Detta brott är mycket rikt på fossil av de havslevande urtidsdjuren trilobiter, som är spännande att titta närmare på. Vidare går sedan vägen genom lövskogen längs med den idylliska Verkeån självt. Intill denna å häckar fåglar som kungsfiskare, forsärla och strömstare. Och vid Hallamölla finns ett av Skånes högsta vattenfall, med en höjd på 23 meter! Vid Vantalängan finner du därefter en lägerplats för övernattning. (7 km)

Strax efter Vantalängan kommer du snart ut på den idylliskt vackra och rikt blomsterklädda sandstäppen på norra delen av Brösarps backar. Och därefter kommer du in i byn Brösarp – den allra nordligaste tätorten på Österlen, en idyllisk sommarort med mindre än tusen invånare. Brösarp är känt för sin fina gästgivaregård, och här finns förstås även flera andra serveringar, såväl som matbutiker. Och från Brösarp går det även att resa vidare med buss om man så önskar – åt sydost mot Kivik/Simrishamn, söderut mot Sjöbo/Tomelilla/Ystad, och norrut mot Kristianstad.

DSC03010

Från Brösarp vandrar du därefter vidare över de södra backarna, och kommer nu till Ravlunda – och når äntligen till havet vid Östersjöns strand! Du når fram till Haväng, där du får promenera längs med stranden där Verkeån möter Östersjön, och beskåda den fantasieggande stenåldersgraven Havängsdösen, som står på en höjd en bit inifrån stranden.

20150716_145531

I Haväng hittar du också ett mysigt café. Och om du vill kan du ta en avstickare på några hundra meter in till det lilla fina, gratis gårdsmuseet Lindgrens länga, som berättar om Haväng och dess natur och historia. Karaktäristiska arter bland sandstäppens idylliska backar är bland annat vildkaniner och fältpiplärkor – och dessutom kan du om du har tur få se eller höra den fantastiskt vackra och ovanliga sommargyllingen, som i Havängs skogslundar har en av sina allra främsta lokaler i Sverige! Och efter ditt besök i Haväng går din väg vidare längs den mjuka, breda sandstranden nedanför backarna i Vitemölla strandbackars naturreservat fram till den lilla byn Vitemölla. En av de lugna backarna precis norr om byn fylls under tre dagar i juli varje med massor av människor, liv och rörelse – för då hålls Kiviks marknad här! Men resten av året är det bara mest lugnt, tyst och idylliskt.

Efter Vitemölla kommer du in i den pittoreska lilla kustbyn Kivik med omkring tusen bofasta invånare. Kivik är bland annat känt för de många konstnärer, musiker, filmskapare och andra kulturpersonligheter som har sina hem i och runtomkring byn. Och här hittar du förstås också butiker, matställen och turistinformation, och en tältplats för övernattning nära den lilla idylliska hamnen. (15 km) Och missa inte heller att se den fina statyn föreställande författaren Fritiof Nilsson Piraten som står i backen ner mot Kiviks hamn. Därefter fortsätter du rakt genom Kivik och kommer förbi Kiviksgraven – en storslagen grav från bronsåldern som är väl värd ett besök. Inne i gravkammaren, som kan besökas för en mycket billig peng, kan du se vackra hällristningar, och du kan även ta en fika i caféet vid ingången till gravområdet.

20140717_124308

Sedan kommer du ut ur Kivik och ut längs landsvägen. Här passerar du mycket snart Ängakåsen – en stor så kallad skeppssättning från Vikingatiden, vackert belägen i en stor kohage, som du kan gå in i för att titta närmare på de många stenarna. Längs den fortsätta vägen mot söder finner du sedan även gott om björnbär och hallon att mumsa på under vägen, och du passerar förbi det lilla Esperöds naturreservat vars täta snårskog är hem åt flera för Sverige sällsynta arter såsom hasselmus, lövgroda, långbensgroda och sandödla. Därpå kommer du mycket snart förbi de väldiga äppelodlingarna vid det berömda Kiviks musteri i Hällevik. Och i Äpplets hus kan du lära dig mer om äpplen och om musteriet, och dessutom köpa med dig cider, juice eller annat gott direkt från musteriet!

Och alldeles invid Äpplets hus kommer du till den norra entrén till Stenshuvuds nationalpark. Just intill denna entré finns en tältplats. Observera dock att denna endast får användas under kväll, natt och morgon – tältning är inte tillåten här under dagtid. Den unika nationalparken Stenshuvud bjuder på flera härliga utsikter från toppen på hälleberget Stenshuvud – den sydostligaste utlöparen av Linderödsåsen – som brant sticker upp 97 över det intilliggande havet.

 

20150720_164129

Sitt namn har berget fått från folksägnerna om den väldige jätten Sten som sägs bo i en grotta på bergets nordsida. På bergets sluttning finns rester av en gammal fornborg från järnåldern. Nedanför berget finns långa, härliga sandstränder för sol och bad. Naturen på Stenshuvud består i övrigt framförallt av Sveriges största sammanhängande avenbokskog, men här finns också blomsterrika ängsmarker med bland annat flera arter av orkidéer. Och bland de mer ovanliga och spännande djurarter du har chans att träffa på kan nämnas bland annat sommargylling, lövgroda, hasselmus och sandödla. Mitt i parken finns även ett stort Naturum som berättar om parken och dess djur och natur. Här hittar du även ett café, och kranar för att fylla på dina vattenflaskor.

Efter den vackra, lummiga nationalparken går vandringen snart genom den lilla kyrkbyn Rörum, och därefter genom ett jordbrukslandskap tills dess du åter når havets strand vid den lilla byn Vik. Därifrån får du följa stranden fram till Tjörnedala, som bjuder på en blandad terräng av lövskog och idyllisk blomsterrik ängsmark. Här finns också en lägerplats med vindskydd där du kan övernatta. Och från Tjörnedala går vandringen vidare genom den lilla byn Baskemölla och sedan via de härliga badstränderna vid Vårhallarna och Tobisborg in i Simrishamn. (21 km) Simrishamn är den största orten under hela vandringen, undantaget, start- och slutorterna.

DSC02995

Det är en härlig och livlig sommarort med mer än 5 000 invånare. Här finns förstås gott om butiker, restauranger, caféer och kiosker, och hamnen är en populär plats att sitta och njuta vid både bland bofasta och besökare. Från Simrishamn går också att resa vidare med tåg mot Tomelilla/Ystad/Malmö och med buss mot Sjöbo/Lund eller Kivik/Brösarp/Kristianstad.

Vidare från Simrishamn vandrar du först längs med kusten genom Simris strandängars naturreservat. Efter den pittoreska lilla kustbyn Brantevik går vandringen därefter genom ett typiskt österlenskt kustnära jordbrukslandskap fram till den lilla byn Skillinge, varefter du åter följer stranden fram till de underbara breda sandstränderna vid Borrby strand, där det finns lägerplats med möjlighet att övernatta intill Kyhls strandbad (20 km).

Från Borrby strand går du därefter på den härliga stranden hela vägen till Sandhammaren – den långa, breda sandstrand med höga sanddyner som utgör Skånes sydöstra kust – en av de största och härligaste stränderna i Sverige!

20140721_184932

Passa på att bada och sola en stund – och varför inte titta efter bärnstenar här på en av Sveriges allra bästa fyndplatser för denna vackra ”sten”. Längs Sandhammarens långa stränder vandrar du från Skånes ostkust in på Skånes sydkust, och kommer så fram till Löderups strandbad, som vid sina härliga stränder har en stor camping, men där det förstås också går bra att övernatta vid stranden utanför campingen. (11 km) I de vackra omgivningarna precis intill Löderups strandbad ligger också den förre svenske generalsekreteraren Dag Hammarskjölds gård Backåkra, som är mycket väl värd en liten avstickare.

Från Löderups strandbad vandrar du sedan genom ett nytt landskap – över vackra, blomsterrika branta backar alldeles invid havsstranden, fram till det pittoreska gamla fiskeläget Kåseberga.

20140722_105905

Detta är ett populärt turistmål där du hittar gott om caféer, restauranger och spännande små butiker. Och från den lilla byn vandrar du därefter upp längs den branta vägen till toppen av Kåsebergaåsen. Här, intill åsens dramatiska branta stup mot havet, står de berömda och fantasieggande Ale stenar – Sveriges största skeppssättning, som stammar från Vikingatiden. Denna är nästan 70 meter lång och 20 meter bred, med 59 människohöga stenar.

20140722_130144

Från Ale stenar vandrar du vidare längs kusten över Kåsebergaåsen och det blomsterrika Hammars backar, tills åter når fram tilll breda sandstränder vid Nybrostrand, där du har möjlighet att övernatta intill stranden. (18 km)

Efter Nybrostrand passerar du genom Ystads sandskogs naturreservat – en tallskog alldeles intill den breda stranden. Här får du också passa på att ta ett sista havsdopp – för därefter har du anlänt till resans slutmål… Ystad! (10 km)

DSC04081

I denna gamla hamnstad med knappt 20 000 invånare kan du nu i godan ro vandra längs gågatorna i den medeltida stadskärnan, beundra de gamla korsvirkeshusen, och besöka någon av stadens spännande butiker, restauranger och caféer – och så får du inte missa att prova stadens kända specialitet, Wallanderbakelsen! Du kan också besöka den vackra Mariakyrkan, och det gamla Ystads kloster med sin vackra klosterträdgård. Och sedan kan du sätta dig en stund vid den mysiga hamnen, och promenera ut på den långa bryggan där och titta efter båtarna som avgår mot Polen och mot danska Bornholm.

Och när du till slut njutit färdigt på detta det sista stoppet på din långa vandringsresa kan du resa vidare från Ystad med tåg hela vägen tillbaka till Helsingborg på två timmar, via bland annat Malmö och Lund. Eller, om din resa istället startade i Hässleholm, så kan du resa med buss till Kristianstad på knappt två timmar, och där byta till tåg mot Hässleholm, som tar dig dit på 20 minuter.

Så slutar ditt långa, vackra äventyr på vandring Skånes spännande och omväxlande natur! Visst låter det väl helt underbart.,,?