Debatt: Rädda bohemen med medborgarlön

Det finns en obekväm sanning – ett av våra sista stora sociala tabun. Lönearbete passar inte för alla, utan är för vissa tvärtom rentav skadligt. Därför är vi desperat behov att av att införa en alldeles kravlös medborgarlön som går att leva på. Arbetsmarknaden blir allt mer specialiserad, stressig och kravfylld, med krav på en personlighetstyp som är social, praktisk och organiserad. Så vad händer där med de som inte alls kan passa in i dessa krav? De som är de introverta konstnärssjälarna och de bohemiska drömmarna?

Nya bohemer kommer alltid att födas, såsom de alltid gjort – och tack och lov för det – hur mycket staten än skulle önska att så inte vore fallet. Men måste hon även fortsätta att lida? För bohemen och konstnärssjälen är dagens lönearbete åtta till fem alls inte uppbyggande – utan tvärtom själsdödande och ångestskapande. Antingen tvingas hon in i slentrianmässiga eller stressfyllda jobb där hon lider svårt av depression och tristess, eller också fastnar hon i arbetslöshet där hon bollas mellan drakoniska, omänskliga myndigheter och förnedrande projekt som bryter ner henne mentalt. Många av de som nu tvingas att antingen vara mambos långt upp i vuxen ålder, eller också leva på svältgränsen eller som hemlösa. Allt i namnet av en ”full sysselsättning” som aldrig kommer gå att uppnå i verkligheten.

I dagens Sverige skulle såväl Jesus som Snusmumriken ha stämplats som ”värdelösa lösdrivare” och tvingats måla prickar på tärningar 40 timmar i veckan utan lön som del av ett ”arbetsmarknadsprogram”. På detta sätt dödar vi själsligen otaliga av vår tids potentiella författare, konstnärer, innovatörer och filosofer, och skapar ett oerhört lidande för de som inte passar in i snäva ramar och de som värdesätter frihet mer än materiellt överflöd. Dessa personer tjänar samhället bättre som alldeles fria och utan några tvång, då de kan skapa alldeles efter eget hjärta och huvud utan tankar på kommersiell gångbarhet eller anpassning. Till allas vår gagn. Genom medborgarlön skulle de kunna återfå sitt engagemang och sin tro på samhället, och bli en verkligt positiv kraft. Som författaren Oscar Wilde skriver i sin The Soul of Man skulle vi gått miste om en mängd av historiens främsta författare och konstnärer ifall de tvingats in i ekorrhjulet av lönearbete. Och vem vet hur många vi redan gått miste om i grottekvarnen. Inte förrän lönearbete blir ett faktiskt val kan vi tala om ett samhälle med sann individualism. Tills dess har vi de facto ett samhälle byggt på löneslaveri.

Många är de som sett behovet av medborgarlön – historiskt har vi förutom nämnde Wilde även bland andra filosofen Bertrand Russel och medborgarrättsaktivisten Martin Luther King Jr, och idag finns fysikern Stephen Hawking och innovatörer såsom Elon Musk, Richard Branson, Tim Berners-Lee och Mark Zuckerberg bland förespråkarna. Och redan finns pågående försök i bland annat delar av Finland, Indien, Irland, Kanada, Kenya och Skottland, så exempel saknas knappast.

Vårt samhälle skulle inte bara själsligt och moraliskt vinna på införandet av medborgarlön, utan dessutom förmodligen också spara pengar, genom kraftigt minskade kostnader för arbetsförmedling, försäkringskassa, sjukvård och kommun. Medborgarlön skulle dessutom stärka arbetstagarens ställning och valmöjligheter, och skapa en arbetsmarknad mer på arbetstagarens villkor istället för som idag på arbetsgivarens. Vi har råd – och borde dessutom välkomna ifall fler människor vill välja frihet med medborgarlön istället för överkonsumtion, med tanke på hur vår tids obscena masskonsumtion förstör vår planet.

Antingen kan vi välja minskad social utslagning, depression, psykisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och mängd självmord, och förbättra livet och skapa trygghet för tusentals människor som del av ett mer socialt hållbart samhälle – eller också fortsätta en rigid arbetslinje som religiöst upprepar mantrat “arbete ger frihet”. Stå upp för sann individualism – släpp bohemen fri.

 

ps.

Lyssna gärna på den nya fina Librivoxinspelningen av Puccinis La bohème – förebilden för bland annat musikalen Rent.

Annonser

Tankar kring det växande klassamhället

Som jag ser det så det finns det i vårt nutida samhälle en oroande, växande tendens till förakt och avsmak för svaghet. En typ av ny socialdarwinism med rötter i nyliberal teori à la Ayn Rand.

Jag läste ikväll den här artikeln från Storbritannien om kritik mot metallstänger på bänkar i syfte att hindra hemlösa från att sova på dem. Detta fenomen att aktivt göra livet svårare för de som redan har det allra svårast är förstås inte unikt för Storbritannien utan är i högsta grad levande även i Sverige, där vi länge haft liknande installationer.

I december ifjor kom den här artikeln som berättade om de förskräckande klassklyftorna i dagens Sverige. Att de finns enorma klassklyftor i vårt land kan väl ingen alls ha missat. Men att klassklyftorna i dagens Malmö är lika stora som i Malawi, i Helsingborg som i Jemen, och i Lund som i Peru, var värre än till och med jag, som trots allt studerat hållbar utveckling och arbetat med både de rikaste och de fattigaste delarna av Malmö kunde ana.

Jag lyssnade också nyligen på detta avsnitt av Reddits Ask Historians Podcast, som bland annat berör synen på fattigdom i det viktorianska England. Mycket väl värt att lyssna på – och vad som särskilt berörde var hur klassklyftor, fattigdom och hunger åter ökar kraftigt i Västvärlden och hur vi åter är på väg mot hur det såg ut då, för över hundra år sedan…

Jag tror dessutom att dagens hyllande av – och krav på – perfektionism är en stor bidragande orsak till ökande psykisk ohälsa och mental stress även bland ”de som har”. Det finns en oerhörd rädsla för att inte duga till – för att vara ”en av de svaga”, en av ”de där andra”, de som man ser ner på…

Sverige mår inte bra. Västvärlden mår inte bra. En radikal förändring behövs i den grundläggande synen på vår omvärld och på våra medmänniskor om vi ska få en hållbar framtid tillsammans.

Delstater i Europas Förenta Stater

Med den senaste tidens händelseutveckling – med supermakten USA:s sviktande inflytande i världen under Donald Trump och med Kina och Ryssland som inte heller särskilt tilltalande alternativa stormakter, så tycks det som att hoppet om global stabilitet och progressivitet allt mer står till oss i Europa Men för att EU verkligen ska kunna träda fram som en verklig stormakt i världen måste det bli betydligt mer enat.

EU som en verklig stat skulle bli den tredje folkrikaste staten i världen, och verkligen kunna göra positiv skillnad med en kraftfull röst. Och jag har här därför tagit fram ett förslag på hur en federal EU-stat skulle kunna delas upp i nya delstater. För att EU ska kunna enas på riktig krävs helt säkert att dagens nationalstater helt avskaffas. Dels för att de bär på alldeles för mycket historiskt bagage och nationalism, och dels för att deras storlek är otympligt ojämn – men kanske framförallt för att deras gränser faktiskt ofta är mycket opraktiska och skär igenom naturliga demografiska regioner. Och förutom geografi har jag i mitt förslag även försökt ta kulturella och historiska hänsyn i skapandet av dessa delstater.

Jag har valt att utgå från ett EU efter Storbritanniens utträde – och att här inte ta med Skottland eller Nordirland, vars framtida val mellan Storbritannien och EU ännu är osäkra. Däremot har jag valt att ta med regioner och territorier som i dagsläget inte är medlemmar i EU – men som är del av en medlemsstat – som exempelvis danska Grönland, franska Nya Kaledonien och nederländska Aruba, då jag tänker mig att dessa territorier i ett scenario där EU blir en federal stat måste välja antingen full självständighet eller att bli del av EU – och för enkelhetens skull har jag valt att utgå från det sistnämnda. Dessutom har jag även tagit med ”federala territorier”, vilka samtliga i dagsläget styrs av Frankrike och samtliga saknar permanent befolkning, och vars styre i en EU-stat överförs till den federala regeringen i Bryssel.

Mitt prelimiära förslag på delstater i en framtida federal EU-stat ser således ut såhär, med tänkt huvudstad, nuvarande beståndsdelar, nuvarande ungefärlig folkmängd, samt yta i kvadratkilometer:

 

ABC-öarna – Willemstad

Aruba (Nederländerna)

Bonaire (Nederländerna)

Curacao (Nederländerna)

Folkmängd: 280 000

Yta: 911

 

Akvitanien – Bordeaux

Nouvelle-Aquitaine (exkl. Pyrénées-Atlantiques) (Frankrike)

Vendée (Frankrike)

Folkmängd: 5 880 000

Yta: 83 136

 

Andalusien – Sevilla

Andalusien (Spanien)

Ceuta (Spanien)

Extremadura (Spanien)

Melilla (Spanien)

Murcia (Spanien)

Folkmängd: 11 100 000

Yta: 140 246

 

Aragonien – Barcelona

Aragonien (Spanien)

Balearerna (Spanien)

Katalonien (Spain)

Pyrénées-Orientales (Frankrike)

Valencia (Spanien)

Folkmängd: 14 360 000

Yta: 112 190

 

Azorerna – Ponta Delgada

Azorerna (Portugal)

Folkmängd: 250 000

Yta: 2 333

 

Bayern – München

Bayern (Tyskland)

Folkmängd: 12 850 000

Yta: 70 550

 

Bretagne – Nantes

Bretagne (Frankrike)

Loire-Atlantique (Frankrike)

Folkmängd: 4 570 000

Yta: 34 017

 

Bulgarien – Sofia

Bulgarien

Östra Makedonien och Trakien (Grekland)

Folkmängd: 7 710 000

Yta: 125 037

 

Burgund – Lyon

Auvergne-Rhone-Alpes (exkl. Savojen och Övre Savojen) (Frankrike)

Bourgogne-Franche-Comté (Frankrike)

Folkmängd: 9 300 000

Yta: 107 079

 

Böhmen – Prag

Tjeckien (exkl. Mähren-Schlesien)

Folkmängd: 9 370 000

Yta: 73 438

 

Cypern – Nicosia

Cypern

Folkmängd: 1 160 000

Yta: 8 997

 

Danmark – Köpenhamn

Blekinge (Sverige)

Danmark (exkl. Färöarna och Grönland)

Skåne (Sverige)

Folkmängd: 7 250 000

Yta: 57 075

 

Emilia-Romagna – Bologna

Emilia-Romagna (Italien)

Folkmängd: 4 450 000

Yta: 22 446

 

Estland – Tallinn

Estland

Folkmängd: 1 320 000

Yta: 45 227

 

Finland – Helsingfors

Finland (exkl. Åland)

Folkmängd: 5 480 000

Yta: 336 872

 

Flandern – Antwerpen

Flandern (Belgien)

Limburg (Nederländerna)

Nordbrabant (Nederländerna)

Zeeland (Nederländerna)

Folkmängd: 10 470 000

Yta: 22 370

 

Frankrike – Paris

Centre-Val de Loire (Frankrike)

Grand Est (exkl. Alsace) (Frankrike)

Hauts-de-France (Frankrike)

Ile-de-France (Frankrike)

Normandie (Frankrike)

Pays de la Loire (exkl. Loire-Atlantique och Vendée) (Frankrike)

Folkmängd: 29 080 000

Yta: 180 588

 

Färöarna – Torshavn

Färöarna (Danmark)

Folkmängd: 50 000

Yta: 1 393

 

Grekland – Aten

Grekland (exkl. Östra Makedonien och Trakien)

Folkmängd: 10 310 000

Yta: 117 832

 

Grönland – Nuuk

Grönland (Danmark)

Folkmängd: 60 000

Yta: 2 166 086

 

Guadeloupe – Basse-Terre

Guadeloupe (Frankrike)

Folkmängd: 400 000

Yta: 1 628

 

Guiana – Cayenne

Franska Guiana (Frankrike)

Folkmängd: 250 000

Yta: 83 534

 

Hessen – Wiesbaden

Alzey-Worms (Tyskland)

Hesse (Tyskland)

Mainz (Tyskland)

Mainz-Bingen (Tyskland)

Worms (Tyskland)

Folkmängd: 6 810 000

Yta: 22 501

 

Holland – Amsterdam

Drenthe (Nederländerna)

Flevoland (Nederländerna)

Friesland (Nederländerna)

Groningen (Nederländerna)

Nordholland (Nederländerna)

Overijssel (Nederländerna)

Sydholland (Nederländerna)

Utrecht (Nederländerna)

Folkmängd: 12 950 000

Yta: 24 869

 

Huvudstadsdistriktet – Brussels

Bryssel (Belgien)

Folkmängd: 1 180 000

Yta: 161

 

Irland – Dublin

Irland

Folkmängd: 4 760 000

Yta: 70 273

 

Italien – Rom

Lazio (Italien)

Marche (Italien)

Umbrien (Italien)

Folkmängd: 8 320 000

Yta: 35 058

 

Kanarieöarna – Las Palmas

Kanarieöarna (Spanien)

Folkmängd: 2 100 000

Yta: 7 493

 

Kastilien – Madrid

Asturias (Spanien)

Kantabrien (Spanien)

Kastilien och Léon (Spanien)

Kastilien-La Mancha (Spanien)

Madrid (Spanien)

Folkmängd: 12 580 000

Yta: 197 640

 

Krain – Laibach

Gorizia (Italien)

Istrien (Kroatien)

Slovenien

Trieste (Italien)

Folkmängd: 2 650 000

Yta: 23 764

 

Kroatien – Zagreb

Kroatien (exkl. Istrien)

Folkmängd: 3 950 000

Yta: 53 781

 

Lettland – Riga

Lettland

Folkmängd: 1 940 000

Yta: 64 559

 

Litauen – Vilnius

Litauen

Folkmängd: 2 820 000

Yta: 65 300

 

Lombardiet – Milano

Lombardiet (Italien)

Folkmängd: 10 020 000

Yta: 23 844

 

Madeira – Funchal

Madeira

Folkmängd: 290 000

Yta: 801

 

Martinique – Fort-de-France

Martinique

Folkmängd: 390 000

Yta: 1 128

 

Mayotte – Mamoudzou

Mayotte

Folkmängd: 210 000

Yta: 374

 

Moldavien – Isai

Galati (Rumänien)

Nordostrumänien (Rumänien)

Vrancea (Rumänien)

Folkmängd: 4 180 000

Yta: 46 173

 

Navarra – Pamplona

Baskien (Spanien)

La Rioja (Spanien)

Navarra (Spanien)

Pyrénées-Atlantiques (Frankrike)

Folkmängd: 3 810 000

Yta: 30 315

 

Neapolitanien – Neapel

Abruzzo (Italien)

Apulien (Italien)

Basilicata (Italien)

Campania (Italien)

Molise (Italien)

Folkmängd: 12 130 000

Yta: 58 144

 

Nedersachsen – Hamburg

Bremen (Tyskland)

Hamburg (Tyskland)

Ludwigslust-Parchim (Tyskland)

Niedersachsen (Tyskland)

Nordvästmecklenburg (Tyskland)

Rostock (Tyskland)

Schleswig-Holstein (Tyskland)

Schwerin (Tyskland)

Folkmängd: 14 130 000

Yta: 75 145

 

Nya Kaledonien – Nouméa

Nya Kaledonien (Frankrike)

Folkmängd: 270 000

Yta: 18 576

 

Occitanien – Marseille

Occitanien (exkl. Pyrénées-Orientales) (Frankrike)

Provence-Alpes-Cote-d’Azur (exkl. Alpes-Maritimes) (Frankrike)

Folkmängd: 9 020 000

Yta: 95 709

 

Polen – Warszawa

Ermland-Masurien (Polen)

Heliga Korset (Polen)

Kujavien-Pommern (Polen)

Lillpolen (Polen)

Lodz (Polen)

Lublin (Polen)

Masovien (Polen)

Podlasien (Polen)

Storpolen (Polen)

Subkarpatien (Polen)

Folkmängd: 24 800 000

Yta: 215 797

 

Polynesien – Papeete

Franska Polynesien (Frankrike)

Folkmängd: 290 000

Yta: 4 167

 

Pommern – Stettin

Pommern (Polen)

Västpommern (Polen)

Västpommern-Greifswald (Tyskland)

Västpommern-Rügen (Tyskland)

Folkmängd: 4 480 000

Yta: 48 317

 

Portugal – Lissabon

Galicien (Spanien)

Portugal (exkl. Azorerna och Madeira)

Folkmängd: 12 500 000

Yta: 118 530

 

Preussen – Berlin

Berlin (Tyskland)

Brandenburg (Tyskland)

Mecklenburgische Seenplatte (Tyskland)

Sachsen-Anhalt (Tyskland)

Lubusz (Polen)

Folkmängd: 9 690 000

Yta: 70 279

 

Réunion – Saint-Denis

Réunion (Frankrike)

Folkmängd: 850 000

Yta: 2 511

 

Rhenlandet – Düsseldorf

Eupen-Malmédy (Belgien)

Nordrhen-Westfalen (Tyskland)

Rhenlandet-Pfalz (exkl. Alzey-Worms, Mainz, Mainz-Bingen och Worms) (Tyskland)

Saarland (Tyskland)

Folkmängd: 22 290 000

Yta: 55 106

 

Sachsen – Dresden

Sachsen (Tyskland)

Folkmängd: 4 090 000

Yta: 18 416

 

Sankt Martin – Philipsburg

Saba (Nederländerna)

Saint Barthélemy (Frankrike)

Saint Martin (Frankrike)

Sint Eustatius (Nederländerna)

Sint Maarten (Nederländerna)

Folkmängd: 90 000

Yta: 149

 

Sankt Pierre och Miquelon – Saint-Pierre

Saint Pierre and Miquelon (Frankrike)

Folkmängd: 5 000

Yta: 242

 

Sardinien och Korsika – Cagliari

Korsika (Frankrike)

Sardinien (Italien)

Folkmängd: 1 990 000

Yta: 32 770

 

Savojen – Turin

Alpes-Maritimes (Frankrike)

Aostadalen (Italien)

Ligurien (Italien)

Piemonte (Italien)

Savojen (Frankrike)

Övre Savojen (Frankrike)

Folkmängd: 8 380 000

Yta: 48 802

 

Schlesien – Breslau

Mähren-Schlesien (Tjeckien)

Nedre Schlesien (Polen)

Oppeln (Polen)

Schlesien (Polen)

Folkmängd: 9 720 000

Yta: 47 119

 

Schwaben – Stuttgart

Alsace (Frankrike)

Baden-Württemberg (Tyskland)

Folkmängd: 12 750 000

Yta: 44 032

 

Sicilien – Palermo

Kalabrien (Italien)

Malta

Sicilien (Italien)

Folkmängd: 7 490 000

Yta: 41 107

 

Slovakien – Pressburg

Slovakien

Folkmängd: 5 440 000

Yta: 49 037

 

Sverige – Stockholm

Sweden (exkl. Blekinge och Skåne)

Åland (Finland)

Folkmängd: 8 620 000

Yta: 437 866

 

Thüringen – Erfurt

Thüringen (Tyskland)

Folkmängd: 2 170 000

Yta: 16 172

 

Toscana – Florens

Toscana (Italien)

Folkmängd: 3 750 000

Yta: 22 990

 

Transsylvanien – Klausenburg

Centralrumänien (Rumänien)

Nordvästrumänien (Rumänien)

Västrumäninen (Rumänien)

Folkmängd: 6 790 000

Yta: 100 269

 

Tyrolen – Innsbruck

Sydtyrolen (Italien)

Trentino (Italien)

Tyrolen (Österrike)

Vorarlberg (Österrike)

Folkmängd: 2 190 000

Yta: 28 853

 

Ungern – Budapest

Ungern

Folkmängd: 9 800 000

Yta: 93 028

 

Valakiet – Bukarest

Bukarest-Ilfov Region (Romania)

Sydostrumänien (exkl. Galati och Vrancea)

Sydrumänien-Muntenia (Rumänien)

Sydvästrumänien-Oltenia (Rumänien)

Folkmängd: 9 160 000

Yta: 91 951

 

Vallonien – Luxemburg

Luxemburg

Vallonien (exkl. Eupen-Malmédy) (Belgien)

Folkmängd: 4 100 000

Yta: 18 576

 

Venetien – Venedig

Friuli-Venezia Giulia (exkl. Gorizia och Trieste) (Italien)

Veneto (Italien)

Folkmängd: 5 720 000

Yta: 25 577

 

Wallis och Futuna – Mata-Utu

Wallis och Futuna (Frankrike)

Folkmängd: 20 000

Yta: 142

 

Österrike – Wien

Österrike (exkl. Tyrolen och Vorarlberg)

Folkmängd: 7 660 000

Yta: 68 630

 

 

FEDERALA TERRITORIER

Clipperton (Frankrike)

Yta: 6

 

Crozetöarna (Frankrike)

Yta: 352

 

Europeiska Antarktis (Frankrike)

Yta: 432 000

 

Kerguelen (Frankrike)

Yta: 7 215

 

Sankt Paul och Amsterdam (Frankrike)

Yta: 61

 

Östafrikanska öarna (Frankrike)

Yta: 39

 

 

 

 

 

 

 

 

USA-nej till klimatavtalet…

Idag kom så det besked som väl egentligen alla väntat – USA säger blankt nej till Parisavtalet – det desperata försöket att rädda vad som räddas kan av det framtida livet på vår planet.

Som kontext kan nämnas att endast två andra länder i världen sade nej till detta avtal. Det en var Nicaragua, som tyckte att avtalet inte gick tillräckligt långt – och det andra var det krigshärjade Syrien…

Nu hoppas jag verkligen att EU har ryggrad nog att gå samman med exempelvis Kina, Indien och andra och genast inför kraftfulla sanktioner mot USA för deras svek mot vår planet, för allas vår framtids skull!

Räddad ur tågkaos!

Det svenska tågnätet – och det skånska inte minst – är tyvärr i ett förskräckligt dåligt skick. Och något av detta fick jag personligen lov att uppleva alldeles nu idag! En kontaktledning föll ner över Öresundståget jag satt på mellan Lund och Malmö nu på förmiddagen. Det var sådär vid 9,45 i höjd med den norra Malmöförorten Burlöv. Och på grund av faran från kontaktledningen kunde vi inte evakueras förrän vid 11,50. Lyckligtvis fanns då redan ersättningsbussar på plats, så den sista lilla biten in till Malmö gick därefter smidigt. Under de två timmar vi satt fast på tåget hade vi förstås ingen ström – och alltså heller ingen luftcirkulation. Och efter de två timmarna var jag riktigt varm, och huvudet kändes väldigt tungt. Det var verkligen tur trots allt att vädret idag råkar vara gråmulet – annars hade det varit riktigt hemskt!

unnamed3

Men, jag måste trots allt säga att tågpersonalen skötte allt fantastiskt bra, med ständig information om vad som hände, och utmärkt guidning och hjälp vid evakueringen. Och det var såklart lite spännande också – jag har aldrig själv blivit evakuerad från ett tåg förut!

unnamed2

unnamed

Samtidigt lider jag särskilt med alla de som riskerar att missa sina flyg från Köpenhamn… Det är väldigt hemskt förstås. Och även om man nu trots allt skulle hinna med sina flyg, så är det ju inte alls roligt att vara med om en såhär utmattande upplevelse precis innan man kommer till en så stressfylld, stökig och utmattande plats som en flygplats.

Och, nu kommer det förstås att vara stopp för all tågtrafik mellan Malmö och Lund i många timmar framöver – vilket de facto betyder vartenda tåg som ska norrut från Malmö. Kaos, helt enkelt… Redan när vår ersättningsbuss anlände till Malmö C ringlade köerna sig långa till de allt för få ersättningsbussarna mot Lund – och det var förstås bara början. Nu i skrivande stund. strax efter klockan 13, finns ännu ingen ny information från Skånetrafiken om när tågen kan tänkas börja rulla igen – förutom under ”sena eftermiddagen”…

Så sent som i fredags var det ett annat stort, långvarigt tågstopp på sträckan mellan Lund och Malmö – lyckligtvis lyckades jag missa det den gången. Det stoppet varade visst då i flera timmar – och det blir väl minst något liknande idag. Men inte är det så konstigt, fastän störande, att det är problem så ofta – för denna så viktiga bansträckning har också en bana som är alldeles förskräckligt otillräcklig för den väldiga mängd tågtrafik som använder den. Men under hela helgen var dessutom delar av den nya, ganska lågtrafikerade västra inlandsbanan i Skåne återigen avstängd för banarbete för jag vet inte vilken gång i ordningen – efter att ha öppnat så sent som i december i fjor…! Det tycker jag nog är mer konstigt.

Alla dessa ständiga problem och denna opålitlighet, i kombination med höga och ständigt ökande priser, och dessutom de fortsatta störande, utdragna gränskontrollerna mellan Köpenhamn och Malmö, blir tillsammans högst olyckligt i en tid då många fler måste börja välja tåget för vårt klimats och vår planets framtid. Det är sånt här som avskräcker människor. Det är väldigt, väldigt beklagligt- större järnvägssatningar måste absolut till.

Uppdatering: Nu är klockan strax efter 22, och såhär står du just nu på Skånetrafikens hemsida: ”Stopp i tågtrafiken i stora delar av södra Skåne. Sträckor med tågstopp: Cph Airport – Eslöv; Cph Airport – Kävlinge; Simrishamn – Hyllie; Trelleborg – Hyllie. Övriga sträckor körs med stora förseningar. [—] Orsaken är ett havererat godståg samt nedriven kontaktledning.” Ännu mycket mer problem alltså… Det är nästan så att man tycker lite synd om Skånetrafiken nu…!

Kursen ”Att skriva och publicera…” – en liten tillbakablick och reflektion

Så går kursen ”Att skriva och publicera i digitala medier” vid Malmö högskola, för vilken jag ursprungligen startade den här bloggen, snabbt mot sitt slut. Och det är dags att reflektera och tänka tillbaka. Det har gått väldigt fort och har ofta varit intensivt – och en hel del har jag fått med mig på vägen.

En mycket stor behållning för mig personligen har varit vårt arbete med kommunikationsplanen åt Rädda Barnen. Genom denna övning känner jag att jag fått större insikt i att arbeta med marknadsföringsprojekt mot en snäv deadline. Att analysera och på något sätt lära känna en organisation och dess kommunikationsförutsättningar var spännande och inspirerande, och en erfarenhet som jag känner att jag kommer att ha stor nytta av framöver.

Även arbetet med adventskalendern har varit intressant – i synnerhet detta att skapa en berättelse i förväg för att sedan publicera i realtid, och att se de svårigheter som kan uppstå i glappet däremellan, och att då ibland tvingas improvisera i realtid för att försöka fylla dessa. Dessutom fick jag genom detta stifta bekantskap med Instagram – ett medium jag aldrig använt förut trots dess allmänna popularitet och enkelhet.

Och så är det förstås roligt att just nu få skriva en novell för digitalt format, eftersom jag älskar skönlitterärt berättande, och det är ett område jag verkligen vill utvecklas inom! Kursen har definitivt gjort mig mer intresserad av självutgivning och digital publicering än jag varit förut. Och faktum är att jag nu fått lite blodad tand, och så smått också börjat skriva på en längre historia som utspelar sig i samma universum som min novell – fristående från denna, men med en del återkommande karaktärer. Så den hoppas jag att det kan bli något av också!

Även om arbetet med att att skapa min digitala portfolio online ännu alls inte är färdigt, så känner jag att denna när så är fallet kommer att vara till stor nytta och användning framöver, vare sig jag kommer att använda den för att marknadsföra mig mot potentiella arbetsgivare som företag eller organisationer, eller för att hitta frilansjobb.

Jag känner att kursen har givit mig ny kunskap och nya verktyg för att utveckla min kommunikation och de nya sociala och digitala medierna, som kan vara nytta i en mängd olika typer av positioner och branscher, som ett utmärkt komplement och påbyggnad av tidigare studier. Och som en något introvert person, som absolut föredrar skriftlig kommunikation över talad, så är utvecklingen där allt med kommunikation sker via tangentbord online, förstås väldigt välkommen!

Men, den allra största behållningen av alla för mig har tveklöst ändå varit att starta den här roliga bloggen, som min egen personliga röst och kanal! Och naturligtvis kommer min blogg att fortsätta, med ungefär samma typ av även och diskussioner, även efter kursens slut!

Den saga vi behöver

dsc04914

Den skånske kulturpersonligheten Sten Broman sade en gång lite skämtsamt: ”Mänskligheten indelas i fyra kategorier: banditer, lymlar, fähundar och idioter”. Och ett år som detta kan det nog kännas extra lätt att hålla med honom, som vi snart har Donald Trump vid makten i USA, då Theresa ”Thatcher II” Mays 1984-stat håller på att bli alltför verklig i Storbritannien, och då vi har havererande klimat- och ekosystem som allt fler ledande experter gett upp hoppet om att vi kan rädda, även om vi äntligen skulle vilja försöka. Det är i sådan mörk verklighet, med sådana dystra framtidsutsikter, som vi behöver skönlitteraturen som mest, vilken låter oss fly denna verklighet och dessa dystra framtidsutsikter.

Det tycks ligga ett töcken av likgiltighet över vår samtid. En slags vemodig belåtenhet – trots att vi alla kan se att vår värld är så väldigt långt ifrån perfekt och att det finns väldigt mycket kvar att göra. Vi ser efter vårt eget bo, och blundar inför problem som inte direkt berör oss här och nu. Västvärlden är den mest individualistiska delen av världen. Men detta ger också människan en tillvaro av ensamhet, otrygghet och osäkerhet. Vi behöver finna gemenskap och gemensamma värden att tro på och arbeta för. Jag fruktar att Friedrich Nietzsche har fått rätt då han förutspådde nihilismens, desillusionens och visionslöshetens seger, vilken skulle följa på alla gudars död och sekularismens seger.

Dagens berättelse om Sverige – den som heter Shrek och Fabyface på äventyr i Koncensuslandet Gråsosse – är en berättelse om fortsatt ohållbar och destruktiv materialism och masskonsumtion i ett samhälle av ökande klyftor, utbrändhet, depression och alienation. Inte särdeles inspirerande som framtidsberättelse. särskilt inte då vi redan nu överallt runtomkring oss ser just denna berättelses mörka konsekvenser. Denna reaktion emot elitism och samhällelig stiltje är vad som gett upphov både till framgångarna för populistiska högerpartier runtom i Europa såväl som till massrekryteringen av anhängare till religiösa extremistgrupper som IS och dess gelikar. För ett samhälle av visionslöshet och hopplöshet föder extremism. Något som även den brittiske oppositionsledaren Jeremy Corben mycket riktigt gick ut och påpekade just nu i dagarna.

Och det är just här vårt ökade behov av den stora sagan kommer in – inte bara som en tillflyktsort och en tröst i en mörk och dyster tid, utan ännu mer som ett verktyg för att faktiskt orka arbeta vidare trots allt. Skönlitteraturen tillåter oss att på ett friare, mer fantasifullt sätt få berätta om vår värld och om vår samtid – som en gränslös röst i en vilsen, visions- och identitetslös tillvaro. Skönheten hos skönlitteraturen är ju att den låter oss få slippa alla regler och normer, och får lov att vara drömsk och rent nonsens, såväl som djupaste allvar – och allt det som finns däremellan. I vårt likriktade höghastighetssamhälle blir skönlitteraturen en sista utpost för det verkligt genomtänkta, det lite härligt långrandiga – och det uppiggande provokativa!

En stor del av den äldsta bevarade skönlitteraturen, såsom exempelvis Bibeln eller Koranen, men även våra vackraste folksagor, skrevs med den explicita intentionen att genom underhållande fiktion, myter och legender säga oss som människor något om vårt tillstånd och vår plats i världen. Så vilka är då vår tids sagor och myter som vill säga oss något om vår nutid och framtid? Var finns dagens stora skönlitterära verk som kan återge oss tron på en bättre morgondag? Ifall några sådana verk inte redan finns idag, så behöver vi kanske skapa dem? För vi letar ännu efter det goda livet. Längtar desperat efter en annan berättelse om framtiden – något vackert att tro på och längta efter, för att orka kämpa vidare för framtida generationers skull. Just detta torde bli skönlitteraturens och sagoberättandets roll för framtiden – att tänja och spränga gränser och bygga upp de berättelser som återger oss som medborgare hoppet tron på människan som i grunden god, som för oss alla samman som ett verkligt enat folk – och ger oss något hoppingivande att drömma om, alla tillsammans.