William Shakespeares ”Rosornas krig”

William Shakespeares episka serie i åtta(!) delar om Englands senmedeltida historia följer den långa och bittra kampen om den engelska kronan mellan dynastierna Lancaster och York från år 1398 till 1485. Det är en serie full av krig, politik, hämnd, intriger och tragedi – men, i typisk Shakespeareanda innehåller pjäserna också en hel humor, många färgstarka karaktärer, och gott om både filosofiska monologer och kvicka dialoger. Han har visserligen tagit sig stora konstnärliga friheter med det verkliga historiska materialet – men icke desto mindre är pjäserna en fin utgångspunkt för fortsatta studier av denna händelserika och spännande epok i engelsk historia.

Det historiska sammanhang i vilket pjäserna skrevs är också intressant. Det var bara lite drygt hundra år sedan det verkliga Rosornas krig tog slut – den nu regerande Drottning Elizabeth I var bara den femte regenten av den nya Tudordynastin. Och eftersom hon var ogift och barnlös fanns det många som fruktade att konflikt om tronen skulle komma att blossa upp återigen. Men trots detta känsliga politiska läge är pjäserna förvånansvärt opartiska, och låter varje part i konflikten få tala för sin sak och sitt perspektiv.

Rosornas krig-sviten har förstås inspirerat otaliga efterföljare, direkt och indirekt. Det allra mest uppenbara exemplet är kanske förstås Game of Thrones, vars dynastiska kamper och intrigerande är direkt inspirerade av denna epok. Men den finns även allusioner till Rosornas krig i andra episka familjedramer, såsom Star Wars – och till och med hos Disney. Vem kan missa likheten mellan Prins Hal och John Falstaff och Simba med Timon och Pumbaa – eller mellan Richard III och Scar…?

Personligen tycker jag att pjäserna generellt blir bättre och bättre genom serien – medan framförallt den allra första delen i serien kanske kan kännas lite torr, med ett mer högtravande språk… Så ha tålamod, det är värt det! Och läs gärna mina korta beskrivningar av pjäserna innan du lyssnar, för att lättare kunna följa med i den ibland komplicerade och ofta snabbt svängande handlingen!

Richard II

Richard II av huset Plantagenet är en gammaldags medeltida kung som håller hårt på sin absoluta makt och auktoritet – en grym och hämndlysten härskare. Detta sätter honom i konflikt med den mäktiga engelska adeln. Och inte minst med Richards mäktige och rike farbror John of Gaunt från huset Lancaster och dennes son, Richards kusin Henry Bolingbroke (blivande Henry IV). Efter en ny konflikt inom adeln förvisar Richard Henry Bolingbroke. Och när John of Gaunt dör tar Richard själv över allt det land och de rikedomar den förvisade Henry skulle ärvt. Detta får adeln att resa sig i uppror mot Richard, under Henry Bolingbrokes ledning – alltmedan en desperat Richard faller allt djupare i depression, psykos och galenskap.

Henry IV, del 1

Henry Bolingbroke har blivit kung, och freden tycks ha återvänt till England. Kungens son, Kronprins Hal, tillbringar det mesta av sin tid på upptåg tillsammans med den levnadsglade och skrytsamme, rundhyllte riddaren John Falstaff och hans skumma kumpaner på Mrs. Quicklys värdhus Boar’s Head Inn i London. Men den komiska idyllen hotas snart, då Henry IV:s gamla vapendragare från kuppen mot Richard II gör uppror under ledning av familjen Percy. Prins Hal tvingas så att ge upp sitt kringflackande liv och slå följe med sin far i kampen mot rebellerna – och en högst motvillig John Falstaff tvingas också ansluta sig då de möter rebellarmén i det stora Slaget vid Shrewsbury.

Henry IV, del 2

Den festglade riddaren John Falstaff är åter tillbaka på Mrs. Quicklys Boar’s Head Inn, och får sällskap av nya kumpaner, såsom den skrytsamme soldaten Pistol. Men Falstaff får snart stora problem både med lagen och med Mrs. Quickly, som han försöker lura på pengar. Under tiden slits Prins Hal mellan sin vänskap med Falstaff och sin plikt gentemot England och sin åldrande far Henry IV.

Henry V

Prins Hal har blivit den mäktige unge krigarkungen Henry V, som självsäkert leder England i en mäktig invasion i det åter uppblossade Hundraårskriget mot Frankrike. I flera långa monologer och dialoger slits Henry mellan sin vilja att slåss för Englands storhet och ära, och skuldkänslorna över att se så många soldater gå i strid och dö för hans skull. Och för att få slut på kriget en gång för alla och säkra det engelska styret av Frankrike planerar han att be om den franska prinsessan Catherines hand – problemet är bara att hon knappt talar ett ord engelska… I London ligger samtidigt den åldrade John Falstaff för döden, medan hans gamle vapendragare Pistol, som nu har gift sig med Mrs. Quickly, blir del av Henry V:s armé i Frankrike, där han möter den likaledes komiske walesiske soldaten Fluellen. Allt kulminerar i Slaget vid Agincourt – en av de största militära triumferna i engelsk historia.

Henry VI, del 1

Bara sju år efter den stora segern vid Agincourt dör Henry V oväntat i sjukdom, och hans ännu inte ens ett år gamla son blir nu Kung Henry VI. Frankrike, under ledning av kronprins Charles, ser nu sin chans att återta initiativet i Hundraårskriget och helt driva ut de engelska trupperna. Till de franska trupperna ansluter sig nu också den mystiska krigarkvinnan Joan la Pucelle (Jeanne d’Arc), som säger sig kommunicera med Gud, men som av engelsmännen ses som en bedragare och häxa. I England blossar samtidigt konflikt upp då Richard Plantagenet av huset York, arvtagare till den avsatte Richard II, börjar ifrågasätta Henry VI:s lagliga rätt till tronen.

Henry VI, del 2

Det kostsamma Hundraårskriget mot Frankrike är förlorat och missnöje gror hos den engelska befolkningen. En nu drygt 20-årig Henry VI gifter sin med den lågadliga franska hertiginnan Margaret of Anjou, trots varningar från sina anhängare. Tillsammans med sin hemlige älskare earlen av Suffolk utnyttjar den maktgalna och hänsynslösa Margaret den veke och inåtvände Henry för sina egna syften, och lyckas göra sig av med Henrys trognaste tjänare, Greve Humphrey av Gloucester. Mitt i denna maktkamp mellan kungen och drottningen smider Richard Plantagenet planer på att störta Henry och återta kungatiteln åt huset York. Han instigerar i hemlighet ett väldigt bondeuppror, under ledning av den komiskt sliskige Jack Cade, som når ända till London självt. Pjäsen kulminerar i att Richard Plantagenet öppet gör anspråk på tronen för huset York, tillsammans med sina söner Edward (blivande Edward IV) och Richard (blivande Richard III), och den engelska adeln delas mellan de som stödjer Henry och huset Lancaster och de som stödjer Richard och huset York. Inbördeskrig utbryter, och Lancaster och York möts i Slaget vid St. Albans – Rosornas krig har börjat.

Henry VI, del 3

En desperat Henry VI går med på att överlämna tronen till Richard Plantagenet och huset York efter sin död, istället för att låta den gå i arv till sin son Edward. Men Drottning Margaret vägrar att låta sin son gå miste om makten, tar avstånd från Henry, och möter själv Richard Plantagenet i Slaget vid Wakefield, där Richard själv faller offer för den hänsynslösa Margaret. Men Richard Plantagenets båda söner Edward och Richard vägrar ge upp kampen om tronen, och segrar i Slaget vid Towton. Margaret tvingas fly till Frankrike, medan den nu helt åsidosatte och allt mer inåtvände, djupt deprimerade Henry VI tas till fånga. I Frankrike lyckas Margaret samla nytt stöd, och invaderar England och tar tillbaka tronen från huset York. Men Edward och Richard samlar sig åter, och husen York och Lancaster möts i en sista avgörande strid i Slaget vid Tewkesbury.

Richard III

”Mitt kungarike för en häst!” Freden har äntligen återvänt till England under Edward IV och huset York. Men den nye kungens yngre bror, den listige och nästan komiskt maktgalne och arketypiskt skurkaktige Richard, smider planer på att själv ta makten. När Edward plötsligt och oväntat dör, ser Richard sin chans – med sina sluga och blodiga planer röjer han snabbt undan alla som kan stå i hans väg. I kulisserna vandrar osaligt Margaret, den avsatta forna drottningen, som obarmhärtigt häcklar honom – men hennes varnande ord till hovet faller för döva öron, och snart är den tyranniske Richard kung. Men när han låter mörda de små prinsarna, Edwards IV:s fängslade unga söner, har han slutligen gått för långt. Henry Tudor, earlen av Richmond, från en avlägsen gren av huset Lancaster, invaderar, i hopp om att äntligen kunna ena husen Lancaster och York som ett. Richards och Henrys trupper möts i det avgörande Slaget vid Bosworth – det stora slag som blir slutet på Rosornas krig, och den plats där den engelska Medeltiden tar slut.

Efter undergången – en historisk översikt

Alldeles nyligen kom nyheter om att stora mängder metangas börjar bubbla upp ur permafrosten i Sibirien. Detta betyder för oss alla att det pågående massutdöendet av arter kanske trots allt inte mest kommer att likna det som skedde för 65 miljoner år sedan. För om den metan som är bunden i permafrosten skulle släppas fri får vi förmodligen istället ett ännu snabbare och än mer omfattande massutdöende. Ett utdöende i stil med det som skedde för 250 miljoner år sedan, under slutet av Perm, då 90% av alla arter dog ut i det största massutdöende vår planet hittills sett. För detta utdöendes huvudorsak var nämligen just sådana klimatförändrande metanutsläpp. Så det känns ju lite obehagligt.

Och nu såhär, då vi människor som art tycks ha bestämt oss för att ta kol på oss själva, så kände jag att det kunde vara intressant att fundera på vad som istället kan komma efter oss, genom att se tillbaka på tidigare massutdöenden genom jordens historia och vad dessa ledde till.

Vår planet har, vad man känner till, upplevt sex stycken massutdöenden av arter under sin historia – nämligen:

Ordivicisk-Siluriska Utdöendet
C:a 450 miljoner år sedan. Cirka 200 miljoner år efter att de första djuren utvecklats, och cirka 100 miljoner år efter att de första ryggradsdjuren (i form av enkla fiskar) utvecklats – enklare levande varelser hade dock redan funnits i hela 4,5 miljarder år. 70% av alla arter försvann i massutdöendet. Orsakat av kraftigt sjunkande temperaturer och sjunkande havsnivåer.

Sendevonska Utdöendet
C:a 370 miljoner år sedan. 70% av alla arter försvann. Orsakat av syresbrist i haven till följd av plötsliga skiftningar i havsnivån

Permisk-Triassiska Utdöendet
C:a 250 miljoner år sedan. Mer än 90% av alla arter försvann. Plötslig klimatförändring orsakad av metanutsläpp från havsbottnen, vilken ledde till syresbrist i haven, ändrade havsströmmar, ökenspridning och torka. Perm var den epok då ryggradsdjur på riktigt började etablera sig på land, och då de två mest avancerande och dominanta djurgrupperna utvecklades: synapsiderna (däggdjuren och deras släktingar, t.ex Dimetrodon) å ena sidan, och saruopsiderna (archosaurier (dinosaurier (inkl. fåglar), flygödlor och krokodiler), lepidosaurier (bl.a. ormar, ödlor och mosasaurier)), sköldpaddor, svanödlor och fisködlor å den andra. Det Permisk-Triassiska Utdöendet ledde till försvinnande av det flesta av de tidigare dominanta diapsiderna (de däggdjurslika djuren), vilket gjorde att archosaurier, och så småningom i synnerhet dinosaurier, kunde ta över som jordens dominanta djurgrupp. Ledde även till trilobiternas utdöende – en av de allra äldsta av jordens mer avancerande livsformer. De första verkliga däggdjuren utvecklades dock under sen Trias.

Triassisk-Jurassiska Utdöendet
C:a 200 miljoner år sedan. Mer än 70% av alla arter försvann. Massiva vulkanutbrott som släppte ut mängder av koldioxid och andra växhusgaser ledde till plötslig global uppvärmning. Ledde till ytterligare utdöende av synapsider, som nu endast fanns kvar i form av smådjur, vilket banade väg för dinosauriernas definitiva dominans på jorden under de kommande 135 miljoner åren.

Kritensisk-Paleogeniska Utdöendet
C:a 65 miljoner år sedan. 75% av alla arter försvann. Ett massivt asteroidnedslag ledde till att solstrålning inte längre kunde nå jorden, vilket orsakade årslång mörk vinter och massdöd av växter, som i sin tur orsakade massvält bland djur. Dessutom försurning av regn och av samliga vattendrag. Ledde bland annat till utdöendet av samtliga dinosaurier utom fåglarna, samt till det fullständiga utdöendet av bl.a. flygödlor, plesiosaurier och mosasaurier. Banade väg för däggdjurens gradvisa övertagande som jordens dominanta djurgrupp.

Antropocenska Utdöendet
Pågår. Orsakat av människan – av jakt, massförstörelse av livsmiljöer, massutsläpp av klimatförändrande gaser, gifter, försurning av vattendrag m.m. Började med människans sprinding över världen för c:a 50,000 år sedan, men har accelerat allt mer sedan början av den Industriella Revolutionen (sena 1700-talet). Vår planet nu har tusen gånger högre utdöendegrad än normalt. Påverkar samtliga kategorier av livsformer.

Så med allt detta i åtanke – vad skulla kunna komma att hända efter Antropocen? Kan det möjligen återigen bli dinosauriernas och de andra sauropsidernas tidsålder efter att människan utrotat sig själv? Kråkfåglarna, exempelvis, hör ju till de mest härdiga och anpassningsbara av alla landlevande ryggradsdjur. Och bland däggdjuren å sin sida blir det förmodligen återigen bara de allra minsta och mest anpassningsbara som lyckas överleva, precis som för 65 miljoner år sedan – dvs. den här gången arter såsom möss och råttor. Skulle verkligen vara intressant att få veta vad som faktiskt kommer att hända den dag då människan sjunger sin självvalda svanesång.

Mediepropaganda från förr – Första världskriget

Jag har ju i tidigare inlägg varit inne litegrann på hur massmedia av idag kan utnyttjas av makthavare för propagandasyften, och jag tänkte att det då också kunde vara intressant att se på hur propaganda såg ut under Första världskriget – den mycket välgjorda Youtube-kanalen The Great War hade nämligen ett inslag om just detta nu i veckan. Första världskriget var ett av de allra första tillfällena då propaganda genom rörlig bild användes i stor skala. Det finns helt uppenbart en hel del likheter mot nu – även om propagandaskapare i vår tid väl ofta försöker att vara åtminstone lite mer subtila…

Ifall du som jag har ett historieintresse, så rekommenderar jag verkligen att följa kanalen The Great War. Den följer vecka för vecka händelseutveckligen under Första världskriget – det katastrofala men kanske lite bortglömda krig som kanske mer än något annat krig förändrade Europa för all framtid – i realtid, exakt hundra år efter att händelserna ägde rum. Här är en länk till deras första avsnitt, om du vill se från början.