”Avengers: Infinity War” – Första trailern!

Äntligen har den kommit – första trailern för Marvels ”Avengers: Infinity War”! Den film som ska bli den ultimata kulmen på ett helt decennium av superhjältefilmer, då samtliga världens superhjältar måste gå samman för att desperat försöka rädda jorden från superskurkarnas superskurk Thanos i en av de mest påkostade och stjärnspäckade actionfilmerna genom all tider. Det kommer att bli episkt!

Annonser

Recension: ”Mordet på Orientexpressen” (spoilerfri)

Amerikansk deckare

 

Regi: Kenneth Branagh

Manus: Michael Green

Baserat på romanen av Agatha Christie

 

I rollerna:

Hercule Poirot – Kenneth Branagh

Edward Ratchett – Johnny Depp

Caroline Hubbard – Michelle Pfeiffer

Pilar Estravados – Penelope Cruz

Gerhard Hardman – Willem Dafoe

Prinsessan Dragomiroff – Judi Dench

Edward Henry Masterman – Derek Jacobi

Mary Debenham – Daisy Ridley

Hector MacQueen – Josh Gad

Dr. Arbuthnot – Leslie Odon Jr.

Hildegarde Schmidt – Olivia Colman

Elena Andrenyi – Lucy Boynton

Rudolph Andrenyi – Sergei Polunin

Biniamino Marquez – Manuel Garcia-Rulfo

Bouc – Tom Bateman

 

I mellankrigstidens oroliga Europa ser den perfektionistiske belgiske mästerdetektiven Hercule Poirot fram emot en välbehövlig paus ombord på det lyxiga långdistanståget Orientexpressen, som ska ta honom hela vägen från Istanbul i Turkiet till den franska huvudstaden Paris. Men en orolig natt fastnar tåget i en snöstorm högt uppe bland bergen – och en av passagerarna mördas…

Det här är en mysig deckare som passar bra att kura ihop sig till i höstmörkret. En ganska lågmäld film, som lyckas skapa spänning utan särskilt mycket blod, action eller specialeffekter. En mycket skön andhämtning i denna tid av högljudda och plottriga blockbusterfilmer. Och det är väldigt roligt att själv tillsammans med Poirot försöka luska ut vem mördaren kan vara, att leta efter de små ledtrådarna och lösa de små tankenötterna filmen igenom.

Samtliga i den stjärnspäckade skådespelarensemblen får åtminstone någon scen att lysa i då de sätts under Poirots skarpa lupp, och Kenneth Branagh är mycket bra som detektiven själv. Branaghs porträtt är förstås väldigt annorlunda jämfört med både David Suchets ikoniska version och Albert Finneys version från den klassiska 1970-talsversionen. Branagh är en stiligare och måhända lite mer melankolisk Poirot. Men fortfarande med den alldeles särskilda humor och excentricitet som gjort Christies detektiv så omtyckt.

Och sist men inte minst är filmen även väldigt vacker med dess storslagna, mysiga vinterlandskap. Även de tidstypiska kläderna och det gamla tåget där det mesta av filmen utspelar sig är riktigt ögongodis.

Sammanfattningsvis, en fin liten film för avkoppling i höst- och vinterrusket, väl värd att se.

Mitt betyg: 4 av 5

 

 

Lagen till fotbolls-VM – den slutliga listan!

Nu är kvalet till nästa år fotbolls-VM i Ryssland är helt avslutat – och det är dags för en sammanfattning!

För första gången någonsin kommer tre nordiska länder att vara med i VM – Sverige, Danmark och Island! Island är tillsammans med Panama dessutom de lag som får spela sitt allra första VM någonsin!

Den största överraskningen är förstås annars att både Italien och Nederländerna misslyckats att kvala in – båda utslagna av Sverige! I övrigt har det generellt varit ett bra kval för västra och norra Europa, medan det gått sämre för lagen från öst och syd. Bara två lag från Balkan – Kroatien och Serbien – har lyckats kvala in. Och Polen blir det enda landet från Central- och Östeuropa förutom värdlandet Ryssland.

Utanför Europa har det varit ett bra kval för de arabiska länderna, som får fyra lag till VM – Egypten, Marocko, Saudiarabien och Tunisien – vilket är rekordmånga. Och för Egypten blir det deras första VM-turnering på nära 30 år. Medan det tvärtom gått ovanligt dåligt för Afrika söder om Sahara, som bara får Nigeria och Senegal som representanter.

I Sydamerika är den stora överraskningen att Chile missar VM – medan Peru å sin sida får spela sitt första VM på mer än 30 år. Det blir också den första VM-turneringen med två lag från Centralamerika – med Costa Rica och ovan nämnda Panama. Medan USA misslyckas med att kvala in trots att Nordamerika är den överlägset enklaste konfederationen att kvala in från och har oproportionerligt många kvalplatser sett till lagens kvalitet. Det gör att Brasilien blir VM-turneringens mest folkrika stat, medan Island är det land med som har den minsta befolkningen – både i turneringen och i VM:s hela historia!

Här är samtliga lag som kvalat in till VM (med nuvarande världsranking inom parentes):

Europa

Belgien (5), Danmark (12), England (15), Frankrike (9), Island (22), Kroatien (17), Polen (7), Portugal (3), Ryssland (65), Schweiz (8), Serbien (37), Spanien (6), Sverige (18), Tyskland (1)

Sydamerika

Argentina (4), Brasilien (2), Colombia (13), Peru (11), Uruguay (21)

Afrika

Egypten (31), Marocko (40), Nigeria (50), Senegal (23), Tunisien (27)

Asien

Australien (39), Iran (32), Japan (55), Saudiarabien (63), Sydkorea (59)

Nordamerika

Costa Rica (26), Mexiko (16), Panama (56)

 

 

Recension: ”Mother!”

Amerikansk dramathriller

Manus och regi: Darren Aronofsky

 

I rollerna:

Moder (Moder Jord) – Jennifer Lawrence

Han (Gud) – Javier Bardem

Man (Adam) – Ed Harris

Kvinna (Eva) – Michelle Pfeiffer

Äldste son (Kain) – Domhnall Gleeson

Yngre bror (Abel) – Brian Gleeson

Budbärare – Kristen Wiig

 

På ytan handlar denna film om en ung kvinna som just flyttat till ett nytt hus tillsammans med sin make, som är en poet med skrivkramp. En dag kommer en äldre man på besök, och hennes make låter honom stanna över natten – men snart börjar allt fler människor att anlända till huset och att allt mer ta över…

Men, i själva verket är hela filmen en allegori och symbolik över Jorden, Gud, Människan och Skapelsen – och i synnerhet över människans våld, destruktivitet och dess förstörelse av Jorden! På så sätt liknar den till sitt tema och budskap Aronofskys tidigare film Noah, som jag också gillade väldigt mycket. Men medan Noah var mer av ett fantasy- och äventyrsdrama, så är det här en väldigt mycket mörkare och mycket mer skrämmande film, med en svindlande, klaustrofobisk obehagskänsla hela den intensiva filmen igenom, något som bara trappas upp allt mer till desperation då vi obönhörligt går mot dess extremt brutala och obehagliga klimax.

Det här är definitivt Jennifer Lawrences show rakt igenom – hela filmen handling kan sammanfattas som ”Jennifers Lawrence reagerar på saker och ting”, då vi ser allt genom hennes ögon i hennes egenskap av en symbolisk Moder Jord. Men, hon gör detta så fantastiskt bra och bär verkligen upp hela den här filmen på sina axlar med sitt lysande, gripande skådespeleri! Men även Javier Bardem är väldigt bra som hennes självupptagne och korkade make, i ett långt ifrån smickrande symboliskt porträtt av Gud. Och Michelle Pfeiffer sticker också ut i en liten men minnesvärd biroll som den symboliska Eva.

Filmen är en frisk fläkt som en biblisk film med ett vänsterinriktat, ekologiskt och civilisationskritiskt budskap liksom tidigare nämnda Noah. Måhända är detta också en av anledningarna till att filmen fått ett ganska negativt eller blandat mottagande i USA, där filmen tyvärr även varit något av en flopp på biograferna – i USA hänger ju religion och kristendom starkt samman med högern, konservatism, kapitalism, industrialism och militarism, medan vänstern snarare förknippas med ateism – så den här filmen missar på så sätt så att säga båda grupperna. Filmens mörka ton och deprimerande tema hjälper nog inte heller för att nå en masspublik, och den genomsyrande bibliska symboliken gör att man nog måste vara åtminstone lite insatt i Bibelns centralfigurer och händelser för att ha verklig behållning. Så jag kan absolut förstå att filmen inte faller alla i smaken. Själv har jag dock ett mycket stort intresse för symbolik, mytologi och historia – och tyckte väldigt mycket om denna annorlunda, djupt rörande, engagerande och tänkvärda film, och vill rekommendera den starkt!

Mitt betyg: 5 av 5