William Shakespeares ”Rosornas krig”

William Shakespeares episka serie i åtta(!) delar om Englands senmedeltida historia följer den långa och bittra kampen om den engelska kronan mellan dynastierna Lancaster och York från år 1398 till 1485. Det är en serie full av krig, politik, hämnd, intriger och tragedi – men, i typisk Shakespeareanda innehåller pjäserna också en hel humor, många färgstarka karaktärer, och gott om både filosofiska monologer och kvicka dialoger. Han har visserligen tagit sig stora konstnärliga friheter med det verkliga historiska materialet – men icke desto mindre är pjäserna en fin utgångspunkt för fortsatta studier av denna händelserika och spännande epok i engelsk historia.

Det historiska sammanhang i vilket pjäserna skrevs är också intressant. Det var bara lite drygt hundra år sedan det verkliga Rosornas krig tog slut – den nu regerande Drottning Elizabeth I var bara den femte regenten av den nya Tudordynastin. Och eftersom hon var ogift och barnlös fanns det många som fruktade att konflikt om tronen skulle komma att blossa upp återigen. Men trots detta känsliga politiska läge är pjäserna förvånansvärt opartiska, och låter varje part i konflikten få tala för sin sak och sitt perspektiv.

Rosornas krig-sviten har förstås inspirerat otaliga efterföljare, direkt och indirekt. Det allra mest uppenbara exemplet är kanske förstås Game of Thrones, vars dynastiska kamper och intrigerande är direkt inspirerade av denna epok. Men den finns även allusioner till Rosornas krig i andra episka familjedramer, såsom Star Wars – och till och med hos Disney. Vem kan missa likheten mellan Prins Hal och John Falstaff och Simba med Timon och Pumbaa – eller mellan Richard III och Scar…?

Personligen tycker jag att pjäserna generellt blir bättre och bättre genom serien – medan framförallt den allra första delen i serien kanske kan kännas lite torr, med ett mer högtravande språk… Så ha tålamod, det är värt det! Och läs gärna mina korta beskrivningar av pjäserna innan du lyssnar, för att lättare kunna följa med i den ibland komplicerade och ofta snabbt svängande handlingen!

Richard II

Richard II av huset Plantagenet är en gammaldags medeltida kung som håller hårt på sin absoluta makt och auktoritet – en grym och hämndlysten härskare. Detta sätter honom i konflikt med den mäktiga engelska adeln. Och inte minst med Richards mäktige och rike farbror John of Gaunt från huset Lancaster och dennes son, Richards kusin Henry Bolingbroke (blivande Henry IV). Efter en ny konflikt inom adeln förvisar Richard Henry Bolingbroke. Och när John of Gaunt dör tar Richard själv över allt det land och de rikedomar den förvisade Henry skulle ärvt. Detta får adeln att resa sig i uppror mot Richard, under Henry Bolingbrokes ledning – alltmedan en desperat Richard faller allt djupare i depression, psykos och galenskap.

Henry IV, del 1

Henry Bolingbroke har blivit kung, och freden tycks ha återvänt till England. Kungens son, Kronprins Hal, tillbringar det mesta av sin tid på upptåg tillsammans med den levnadsglade och skrytsamme, rundhyllte riddaren John Falstaff och hans skumma kumpaner på Mrs. Quicklys värdhus Boar’s Head Inn i London. Men den komiska idyllen hotas snart, då Henry IV:s gamla vapendragare från kuppen mot Richard II gör uppror under ledning av familjen Percy. Prins Hal tvingas så att ge upp sitt kringflackande liv och slå följe med sin far i kampen mot rebellerna – och en högst motvillig John Falstaff tvingas också ansluta sig då de möter rebellarmén i det stora Slaget vid Shrewsbury.

Henry IV, del 2

Den festglade riddaren John Falstaff är åter tillbaka på Mrs. Quicklys Boar’s Head Inn, och får sällskap av nya kumpaner, såsom den skrytsamme soldaten Pistol. Men Falstaff får snart stora problem både med lagen och med Mrs. Quickly, som han försöker lura på pengar. Under tiden slits Prins Hal mellan sin vänskap med Falstaff och sin plikt gentemot England och sin åldrande far Henry IV.

Henry V

Prins Hal har blivit den mäktige unge krigarkungen Henry V, som självsäkert leder England i en mäktig invasion i det åter uppblossade Hundraårskriget mot Frankrike. I flera långa monologer och dialoger slits Henry mellan sin vilja att slåss för Englands storhet och ära, och skuldkänslorna över att se så många soldater gå i strid och dö för hans skull. Och för att få slut på kriget en gång för alla och säkra det engelska styret av Frankrike planerar han att be om den franska prinsessan Catherines hand – problemet är bara att hon knappt talar ett ord engelska… I London ligger samtidigt den åldrade John Falstaff för döden, medan hans gamle vapendragare Pistol, som nu har gift sig med Mrs. Quickly, blir del av Henry V:s armé i Frankrike, där han möter den likaledes komiske walesiske soldaten Fluellen. Allt kulminerar i Slaget vid Agincourt – en av de största militära triumferna i engelsk historia.

Henry VI, del 1

Bara sju år efter den stora segern vid Agincourt dör Henry V oväntat i sjukdom, och hans ännu inte ens ett år gamla son blir nu Kung Henry VI. Frankrike, under ledning av kronprins Charles, ser nu sin chans att återta initiativet i Hundraårskriget och helt driva ut de engelska trupperna. Till de franska trupperna ansluter sig nu också den mystiska krigarkvinnan Joan la Pucelle (Jeanne d’Arc), som säger sig kommunicera med Gud, men som av engelsmännen ses som en bedragare och häxa. I England blossar samtidigt konflikt upp då Richard Plantagenet av huset York, arvtagare till den avsatte Richard II, börjar ifrågasätta Henry VI:s lagliga rätt till tronen.

Henry VI, del 2

Det kostsamma Hundraårskriget mot Frankrike är förlorat och missnöje gror hos den engelska befolkningen. En nu drygt 20-årig Henry VI gifter sin med den lågadliga franska hertiginnan Margaret of Anjou, trots varningar från sina anhängare. Tillsammans med sin hemlige älskare earlen av Suffolk utnyttjar den maktgalna och hänsynslösa Margaret den veke och inåtvände Henry för sina egna syften, och lyckas göra sig av med Henrys trognaste tjänare, Greve Humphrey av Gloucester. Mitt i denna maktkamp mellan kungen och drottningen smider Richard Plantagenet planer på att störta Henry och återta kungatiteln åt huset York. Han instigerar i hemlighet ett väldigt bondeuppror, under ledning av den komiskt sliskige Jack Cade, som når ända till London självt. Pjäsen kulminerar i att Richard Plantagenet öppet gör anspråk på tronen för huset York, tillsammans med sina söner Edward (blivande Edward IV) och Richard (blivande Richard III), och den engelska adeln delas mellan de som stödjer Henry och huset Lancaster och de som stödjer Richard och huset York. Inbördeskrig utbryter, och Lancaster och York möts i Slaget vid St. Albans – Rosornas krig har börjat.

Henry VI, del 3

En desperat Henry VI går med på att överlämna tronen till Richard Plantagenet och huset York efter sin död, istället för att låta den gå i arv till sin son Edward. Men Drottning Margaret vägrar att låta sin son gå miste om makten, tar avstånd från Henry, och möter själv Richard Plantagenet i Slaget vid Wakefield, där Richard själv faller offer för den hänsynslösa Margaret. Men Richard Plantagenets båda söner Edward och Richard vägrar ge upp kampen om tronen, och segrar i Slaget vid Towton. Margaret tvingas fly till Frankrike, medan den nu helt åsidosatte och allt mer inåtvände, djupt deprimerade Henry VI tas till fånga. I Frankrike lyckas Margaret samla nytt stöd, och invaderar England och tar tillbaka tronen från huset York. Men Edward och Richard samlar sig åter, och husen York och Lancaster möts i en sista avgörande strid i Slaget vid Tewkesbury.

Richard III

”Mitt kungarike för en häst!” Freden har äntligen återvänt till England under Edward IV och huset York. Men den nye kungens yngre bror, den listige och nästan komiskt maktgalne och arketypiskt skurkaktige Richard, smider planer på att själv ta makten. När Edward plötsligt och oväntat dör, ser Richard sin chans – med sina sluga och blodiga planer röjer han snabbt undan alla som kan stå i hans väg. I kulisserna vandrar osaligt Margaret, den avsatta forna drottningen, som obarmhärtigt häcklar honom – men hennes varnande ord till hovet faller för döva öron, och snart är den tyranniske Richard kung. Men när han låter mörda de små prinsarna, Edwards IV:s fängslade unga söner, har han slutligen gått för långt. Henry Tudor, earlen av Richmond, från en avlägsen gren av huset Lancaster, invaderar, i hopp om att äntligen kunna ena husen Lancaster och York som ett. Richards och Henrys trupper möts i det avgörande Slaget vid Bosworth – det stora slag som blir slutet på Rosornas krig, och den plats där den engelska Medeltiden tar slut.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s