Skånes längtan till Danmark: 340 år sedan Slaget vid Lund

Idag är en mörk och sorglig minnesdag – men en minnesdag som nog tyvärr kommer att gå alldeles obemärkt förbi för de allra flesta. Idag är nämligen på dagen 340 år sedan Slaget vid Lund. Det var dagen för det största och blodiga slaget i Nordens hela historia, då tio tusen människor dog på åkrarna norr om Lund. Och det var dagen då Skånska kriget vände från dansk fördel till svensk dominans, och obevekligt beseglade Skånes framtid. Det var en tragisk dag, då Skåne – ett bördigt, rikt och viktigt centralt beläget danskt kärnland, ett kulturellt, politiskt och ekonomiskt maktcenter i Danmark ända sedan det danska rikets grundläggande 500 år tidigare, kom att förvandlas till en negligerad och nedtryckt gränsprovins alldeles i utkanten av det karga, avlägsna Sverige. Därpå följde massmord och många årtionden av tvångsförsvenskning och kolonisering av Skåne ifrån den svenska statens sida. Det är en mycket mörk del av vår historia, som tyvärr ännu idag till största delen sopas under mattan från rikssvensk sida.

Nu vore det ultimata för framtiden – både för Skåne och för Skandinavien som helhet – en enad skandinavisk stat. Alla skandinaver är ju ett enda folk trots allt – åtminstone lika mycket som tyskar eller itialienare är ett folk. Vi talar i grunden samma språk och har mycket snarlika kulturer, värderingar och politiska rörelser, och hör kort sagt naturligen samman som ett. Men, fram tills detta enade Skandinavien förhoppningsvis kan bli verklighet en dag, så anser jag att det bästa för Skånes såväl som Blekinges omedelbara framtid nu vore att lämna Sverige och återansluta till Danmark så snart som möjligt. För det är helt enkelt fullständigt bissarrt att ha en riksgräns rakt igenom Skandinavens mest folkrika och tättbefolkade region.

Tillsammans med Bornholm skulle Skåne och Blekinge kunna bilda en egen östdansk region som östra halvan av Storköpenhamn. Med Skåne och Blekinge skulle Danmarks befolkning bli över sju miljoner – nästan lika stor som Sveriges, vars befolkning utan Skåne och Blekinge skulle sjunka till dryga åtta miljoner. Som del av Danmark skulle vi bli en integrerad del av huvudstadsregionen i vårt land, vilket skulle innebära stora satsningar på Skåne. En mycket större arbetsmarknad skulle öppnas upp, inte minst när det gäller de högt kvalificerade och specialiserade typer av jobb som skåningar idag måste flytta till Stockholm för att få. Även jobb inom industri och service skulle öka kraftigt – för att inte tala om all dansk arbetskraft och expertis som skånska företag skulle kunna ta del av för att expandera. Även satsningar på infrastruktur och transportsystem skulle bli större om vi låg nära vår egen huvudstad. Malmö-Lund skulle mer fullt ut integreras med världsstaden Köpenhamn, Helsingborg och Helsingör skulle växa samman till en enda integrerad storstad – i synnerhet vid byggandet av en HH-tunnel med pendeltåg under sundet. Christianstad – Kong Christian IV:s vackra paradstad – skulle bli naturlig regionalpolitisk huvudstad för nya Östdanmark med sitt centrala geografiska läge i regionen. Och Karlskrona skulle blomstra som Danmarks stora hamn mot öster – en unik dansk handelsport mot Baltikum och östra Polen. Mer tveksamt är kanske om även Halland skulle följa med Skåne och Blekinge tillbaka till Danmark. Större delen av Halland söker sig mer mot Göteborgsregionen än mot Öresund – möjligen med undantag för Halmstad-Laholm. Hallandsåsen känns trots allt som en mycket naturlig gräns, precis som Smålands djupa, glesbefolkade skogar är en naturligt riksgräns.

Det finns ingen anledning till att förneka att det svenska Skåne idag går på knäna, sina fina förutsättningar till trots. Arbetslösheten är högre här än i Sverige som helhet. Sjukvården såväl som skolan är i kris. Samhällsklyftorna ökar. Fattigdomen är större i Skåne än i landet som helhet. Den svenska immigrations- och integrationspolitiken har havererat, vilket drabbar Skåne som sydlig gränsregion allra mest. Och säkerhetskontrollerna för resor över sundet har blivit till en till synes permanent olägenhet för resande mellan Själland och Skåne. Men trots det permanenta krisläget i Skåne, sker trots allt de allra flesta satsningar i Sverige på den för oss skåningar avlägsna, välmående Stockholmsregionen där makthavarna bor och verkar – långt från vår skånska verklighet. För Skånes och Blekinges framtid är Danmark helt enkelt ett mycket bättre alternativ än att fortsätta att utarmas i ett Stockholmsfixerat Sverige. Istället för att vara en avsides provins styrd långt norrifrån, med liten förståelse och svagt intresse för våra behov, kan vi som ett danskt kärnland få en ny storhetstid med blicken riktad mot kontinenten. Medan Sveriges blick av tradition går mot öster – mot Finland och Baltikum – bör Skånes framtidsblick inom det danska riket  riktas mot kontinenten – mot våra stora närbelägna grannar Tyskland och Polen.

Men allra tyngst väger kanske trots allt de känslomässiga skälen för skånsk och blekingsk återgång till Danmark. Skånelänningars kultur, kynne och hela livssyn är än idag, trots alla försvenskningsinsatser under århundraden, på många sätt mer dansk än svensk, och det är med Danmark vi delar vårt ursprung och merparten av vår historia. Det räcker egentligen att lyssna på nationalsångerna – ”fjällhöga nord” eller ”breda bokar”, vart hör vi hemma?

Jag önskar att skåningar och blekingar själva får bestämma sin framtid. Om inte annat som ett sätt för Sverige att något gottgöra historiskt begånga synder gentemot våra provinser. Skottland fick sin folkomröstnning. Så vaför inte också låta oss gamla östdanskar få lov att folkomrösta om en återgång till till vårt moderland Danmark inom de kommande åren.  Opinionsundersökningar har ju trots allt  gång efter annan visat att det finns ett starkt stöd för en återgång till Danmark hos en stor del av Skånes befolkning.

Och varför inte bege sig till minnesmonumentet över Slaget vid Lund ikväll, eller under den kommande veckan, och lägga ner en liten ros där – om så bara för att visa att alla inte glömt allt blod som förgäves spildes där för vår frihets och framtids skull?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s