Klassisk Skräckvecka: Frankenstein; or, the Modern Prometheus – Mary Wollstonecraft Shelley (1818)

För att räkna ner till skräckens härliga högtid Halloween kommer jag varje dag under den här veckan fram till och med lördag att skriva om mina personliga favoriter bland klassiska skräckberättelser – från det tidiga 1800-talet fram till 2000-talet!

20161024_191803

En Klassisk Skräckvecka går väl inte att börja med någon annan bok än Mary Wollstonecraft Shelleys Frankenstein! Skriven år 1815, då den brittiska Romanticismen stod på sin absoluta höjdpunkt, är detta själva urboken bland gotiska skräckromaner!

Historien om dess tillkomst är nästan lika sagolik som romanen självt. Det var år 1816. Napoleonkrigen, som under tjugo år slitit hela Europa i stycken hade just avslutat året dessförinnan, med Wellingtons förkrossande slutgiltiga seger över Napoleon vid Waterloo. Det franska imperiet var krossat, medan det brittiska imperiet var på uppsving och fullt av självförtroende och framtidstro. Det var industrialiseringens, vetenskapens och upptäckternas tidevarv. Men det var inte alla som såg med positiva ögon på den gryende industrialismen. Den Romantiska rörelsen som med fasa på den nya tiden med dess smutsiga fabriker, urbanisering och fattigdom, och dess blinda tro på vetenskap och förnuft.

År 1815 fick vulkanen Tambora på ön Sumbawa i Nederländska Ostindien (dagens Indonesien) ett fruktansvärt utbrott som krävde nära hundratusen liv. Det väldiga utbrottet sänkte den globala under flera år framöver, vilket i sin tur ledde till världsomfattande oväder och missväxt under kommande år. Därför kom 1816 att kallas för ”Året utan sommar”. Det var under denna sommar som aldrig kom som en sällskap ur den brittiska Romantiska rörelsen samlades i den berömde poeten Lord Byrons hus vid Genèvesjön i Schweiz. För att fördriva tiden denna kalla och regniga sommar berättade de historier för varandra. Bland Byrons gäster fanns bland andra den unge författaren John Polidori, vars vampyrberättelse från denna sommar vid sjön några år senare skulle bli till novellen The Vampyre vilken sparkade igång hela den moderna vampyrgenren. Men där i huset fanns också den 18-åriga Mary Wollstonecraft Godwin och hennes fästman, den berömde poeten Percy Bysshe Shelley. Och Mary skapade där den sommaren början till den berättelse om en överambitiös vetenskapsman och hans olyckliga monster, som skulle komma att bli romanen Frankenstein – färdig för publikation år 1818.

Mary Shelleys eget liv kom mycket snart efter bokens publicering att fyllas av tragedi. Tre av hennes fyra barn dog vid eller just efter födseln. Och hennes make Percy dog i en drunkningsolycka år 1822, bara 29 år gammal. Mary själv dog i ensamhet år 1851, 53 år gammal, efter ett decennium av sjukdom – men romanen om Frankensteins monster fick evigt liv.

Frankenstein är i grunden en samhällskritisk berättelse som varnar för vetenskaplig hybris och för människans inneboende arrogans och fördomsfullhet, vilka för till katastrof. Boken tar sin början i Arktis, där den unge äventyraren Robert Walton under sitt sökande efter Nordpolen skriver hem till sin kära syster. Han berättar hur han mitt ute på Arktis is mötte en märklig man. En schweizisk vetenskapsman vid namn Victor Frankenstein, som berättade för honom en märklig historia. Frankenstein berättar för Walton hur han under sina studier vid universitetet i Ingolstadt i Bayern hade lyckats att uföra en omöjlig dröm – att skapa liv ur död materia och så bedra själva döden. Men trots sina goda avsikter, hade den varelse han skapat blivit så vanställd och fasansfull att han genast hade ångrat sig och flytt därifrån. Till slut hade dock hans Skapelse funnit honom, och berättat för Frankenstein sin egen historia. Varelsen berättade hur han börjat sitt liv med att se Frankenstein som sin far, och hur inte haft någonting annat än goda avsikter. Han hade levt utav nötter och bär, och inte skadat vare sig människa eller djur. Och han hade lärt sig själv att läsa och att tala som en bildad man. Men trots detta hade alla människor han mött hatat och fruktat honom och drivit honom på flykt, bara på grund av hans utseende. Denna oförståelse hade till slut gjort honom bitter och arg. Och nu bad Varelsen Frankenstein att skapa åt honom en maka, lika ful och förskräcklig som honom själv, så att han slipper att vara alldeles ensam i världen. Med henne skulle han fly långt bort från varje människas åsyn och leva i frid och lycka utan att skada någon. Men Frankenstein vägrar att skapa ännu en sådan grotesk Varelse. Och som hämnd ger sig Varelsen på jakt efter Frankensteins familj och alla han håller kär, för att visa honom hur det känns att vara jagad och alldeles ensam.

Tyvärr har ju ”monstrets” personlighet i senare filmatiseringar förvridits till att bara bli en dum, djurisk och nästintill komisk best, men Varelsen i Shelleys bok är tvärtom en djup och känslig tänkare, väl medveten om gott och ont, och romanen är en spännande nyanserad studie i ondska och vad som driver en människa till att göra ont. Vare sig Frankenstein eller hans ”monster” är egentligen onda i grunden, utan hamnar där på grund av de tragiska omständigheter som omger dem och driver dem till vansinne och desperation. Det ä en mörk, dyster och sorglig berättelse – och alldeles perfekt för att skapa rysningar längs ryggmärgen under långa, mörka senhöstkvällar!

Du kan lyssna gratis på Frankenstein som dramatiserad ljudbok hos Librivox!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s